Den grundläggande orsaken till de missförhållanden inom den privatiserade vården vi sett är de lagar som gäller för aktiebolag, som föreskriver att deras huvudsakliga syfte och ansvar är att ge vinster som aktieägarna är nöjda med. Aktiebolagen har i grunden inget intresse av att sjuka blir så friska att de inte behöver bolagens sjukvård, eller att människor blir mindre beroende av deras omsorgsinsatser.

Intresset för att utveckla vården och omsorgen är begränsat till sådant som minskar bolagets kostnader. Om ett aktiebolag trots allt lyckas skapa effektivare behandlingsmetoder så har bolaget ett starkt intresse av att hemlighålla detta. Privatiseringar och konkurrens mellan utförare leder således till att värdefulla kunskaper stannar i det enskilda bolaget.
För offentliga utförare är det tvärtom. Arbetsmetoder kan på grund av offentlighetslagstiftningen omedelbart bli allmänt kända och tillämpas av andra, konkurrerande utförare. Även offentliga utförarenheter har därför intresse av att hemlighålla sina kunskaper om hur god vård och omsorg bedrivs.

För privatägda utförarbolag finns det också mycket stora möjligheter att dölja bristfälligheter i sin verksamhet, dels därför att de inte omfattas av lagarna om offentlighet och efterforskningsförbudet, dels kan de avvisa insyn i sin verksamhet med hänvisning till rätten till skydd av affärshemligheter. Med tanke på dessa bolags huvudsyften är risken stor att de frestas att i skydd av dessa insynshinder utföra vården och omsorgen på en nivå som inte motsvarar kommunernas och landstingens intentioner i avtalen med bolagen.
Konkurrensen med privata utförare gör också att offentliga utförare har intresse av att dölja brister i den i egna verksamheten, även om lagarna om offentlighet och meddelarfrihet motverkar detta.

I praktiken är det dessutom ofta svårt för kommuner och landsting att verkställa kännbara sanktioner mot privatägda aktiebolag som bryter mot ingångna avtal. Det gäller inte minst om bolaget har en omfattande verksamhet. Få eller inga kommuner och landsting har någon beredskap för att med kort varsel kunna börja driva verksamheten i egen regi.
I praktiken råder det dessutom sällan någon fungerande konkurrens mellan de privata utförarna. För stora aktiebolag är det mycket lätt att med tillfälligt låga priser konkurrera ut småbolag. Förväntningar om att privatiseringar av vård och omsorg leder till kostnadsbesparingar och bättre kvalitet infrias därför sällan eller aldrig. En publicerad rapport (september 2011) visar också att det inte finns några vetenskapliga undersökningar som ger stöd för sådana förväntningar.

Om kommuner och landsting fick sköta denna verksamhet helt i egen regi skulle det finnas stora möjligheter att förbättra vården och omsorgen. Olika enheter kan utveckla öppna samarbeten och byta kunskaper och erfarenheter. Detta kan aktivt understödjas, genom att personalen får praktiska och ekonomiska möjligheter till samarbeten, erfarenhetsutbyten, vidareutbildning med mera. Dessutom bör resurser gå till att utveckla utbildningen och forskningen inom vård och omsorg vid universitet och högskolor.

Tore Lundström
Statistiker och egen företagare