moderator: Välkomna till chatten med avtalssekreterare Lenita Granlund! Lenita står redo bakom tangentbordet för att svara på era frågor.

elisabet: Jag vill att ni/vi kämpar för att karensdagen tas bort för oss inom barnomsorgen, speciellt vid vinterkräksjukan! Jag fick vara hemma och sjuk 3gånger med denna sjuka i vintras och har de tidigare vintrarna varit hemma 2-3gånger. Vi utsätts för denna smitta mer än någon annan grupp(måste även vara hemma 48tim efter det att man börjar må bra igen annars smittar man) Vi smittas ofta för att barnen kommer tillbaka för tidigt! Det blir väldigt dyrt när man måste vara hemma så många gånger och karensdagen dras varje gång! det handlar om tusenlappar!
Lenita Granlund: Karensdagen är en fråga som många medlemmar upplever som orättvist. Vi jobbar med frågan genom att lagstiftningsvägen få till en ändring, så att det inte ska drabba våra medlemmar så hårt. Karensdagen går inte att avtala bort eftersom den regleras i lag, därför måste lagen ändras och vi jobbar med att påverka politikerna för förändra lagstiftningen.

Lena: Hej, varför kom ni inte överens alla fackförbund i LO om lönekraven? Minskar det chanserna för Kommunal attt Metall fick 3 procent.
Lenita Granlund: Alla kunde inte enas på grund av att några förbund bla IF Metall inte kunde med på att kvinnodominerade avtalsområden fick en jämställdhetspott som vi behöver ha med i LO samordningen för att rätta till orättvisa löneskillnader mellan mans och kvinnodominerade yrken/branscher. Nej vi har en stark LO samordning men självklart har det som industrin  förhandlat fram en påverkan på kommande avtal som tecknas på arbetsmarkanden, men vi kräver som tidigare något mer, dvs en jämställdhetspott.

Håkan Nilsson: Hej Lenita Många medlemmar inom i huvudsak inom omsorgen vill ju att alla natttimmar ska räknas in som arbetstid. Finns tankar om att förändra joubilgan med eller är det kört denna gång?
Lenita Granlund: Vi har yrkanden på bilaga J dvs jourbilagan att höja arbetstid och ersättningar till 75% istället för som idag 50%.

Peter: Kommer frågan om natt-ob under även helger & storhelger att vara med i avtalsförhandlingarna? – den som arbetar dag/kväll under helger får antingen för- eller eftermiddag att vara med familj & vänner, medan nattarbetare måste offra denna sociala tillvaro då de måste sova efter skiftet & så gott som hela dagen, för att orka med att arbeta även påföljande natt; alla undersökningar verkar ju även visa att nattarbetare har kortare livslängd än andra, samtidigt som ytterst få får heltidsanställningar & är beroende av antingen sambo med god ekonomi eller att arbeta extra under sina återhämtningsperioder.
Lenita Granlund: Vi kräver att alla OB ersättningar höjs,  vi har inget särsklilt yrkande om extrahöjningar av natt OB helg/storhelg.

Agneta Kjelle Ruthström: I barnomsorgen så jämställs man med manliga yrken i lön men inte arbetskläder! Jag tänker på att vaktmästare får sina kläder men vi inom barnomsorgen får inget. Varför är det inte jämställt när det gäller arbetskläder?
Lenita Granlund: Ja en mycket bra fråga och därför kräver vi att arbetsgivaren bekostar arbetskläder för de grupper som inte har det idag.

Janne: Det klagas ofta över delade turer och försämrade arbetsvillkor. Men tänk strategiskt istället. Bättre att satsa på arbetsvillkoren och tex ha som huvudkrav att varje delat pass automatiskt utlöser rätt till ob ersättning för tex för hela eller ena delen av arbetsdagen. Det ändrar ju förutsättningarna på riktigt istället för en massa snack. Vad är det värt?
Lenita Granlund: Vi har ett krav på att begränsa delade turer. Man kan göra både och man kan begränsa användadet i omfattning, men också vid de tillfällen de förkommer göra det dyrare för arbetsgivaren. Men poängen måste vara att arbetsgivaren inte ska kunna köpa sig fri från en dålig arbetsmiljö.

Karin: Hej, bra att ni fortsätter att kämpa för högre löner i kvinnoyrken. Jag tjänar 21 100 som undersköterska och min man som jobbar på en plåtverkstad tjänar 24 300. Hur kan det få vara så orättvist? Vad ska ni göra för att få upp kvinnolönerna?
Lenita Granlund: Det du beskriver är precis det vi ser och därför kräver vi en jämställdspott ,för att kunna rätta till de orättvisa löneskillnaderna mellan mans och kvinnodominerade yrkesgrupper. Vi startade det arbetet 2007 och vill fortsätta arbetet som har gett tydliga resultat. Löneskillnaderna har minskat sedan dess med ungefär 500 kronor, det är ett steg i rätt riktning med inte tillräckligt därför måste kampen fortsätta.

Anita: Nu är det dags att göra något åt natt ob:n på helgerna. Nu börjar man införa att nattarna skall jobba varannan helg oberoende av hur stor tjänst man har. Det är faktiskt så att jobbar man natt så är man utslagen från allt socialt på helgen. 0ch det har man inte en krona mer för en den som jobbar dag. Hur kan det vara värt nästan 20 kr extra i timmen från kvälls ob:n att jobba natt på vardagarna och inte ett öre mer på helgen? Det måste väl vara mer obekvämt att jobba natt (och kväll också förstås) än dag även på helgerna? För övrigt tycker jag ni skall lägga ner kravet på heltid. Heltiderna kommer bara till på bekostnad av dom som har lägre sysselsättning.
Lenita Granlund: Vi har i år inga särskilda satsningar på natthelgs OB, vi kräver att alla OB ersättningar höjs generellt.

individgaranti?: Kommer ni att driva krav på garanterat belopp till alla?
Lenita Granlund: Ja vi kräver en individgaranti.

Fundersam: Hej. Nu när industrin har gjort upp med 3% på 13 månader, hur stor är då risken att ”våra” arbetsgivarorganisationer kommer att använda det märket som utgångspunkt? // Mvh Jonas
Lenita Granlund: Industins märke kommer att påverka som den alltid har gjort, men som tidigare år så kräver vi lite mer till våra grupper i form av en jämställdhetspott.

Uska: Vad innebär egentligen kravet på en jämställdhetspott?
Lenita Granlund: En jämställdshetspott betyder ett löneutrymme på 100 kronor extra till avtalsområden som tjänar i genomsnitt under 22 400 kronor utöver de 860 kronor som vi kräver på alla områden. Potten samlas in och ska sedan fördelas i lokala förhandlingar till de grupper som vi anser är felavlönade i förhållande till andra jämförbara grupper på arbetsmarknaden. Ett exempel kan vara att en undersköterska som jämförs med en verkstadsarbetare med motsvarande utbildningskrav och krav i arbetet ska tjäna ungefär lika mycket. Idag skiljer det ca 2500 kronor.

Benny: Självklart skall kommunal jobba för rätten till heltid tycker jag. Men i dagsläget konverterar man om stora tjänster till deltidstjänster på mellan 50 och 70%. Vad gör kommunal åt detta?
Lenita Granlund: Vi tycker att det är viktigt att fortsätta att arbeta för rätten till heltid, det är ett arbete på pågår med Sveriges kommuner och landsting och som vi är överens om ska fortsätta, därför är det helt fel väg att gå åt andra hållet. Här måste Kommunal lokalt ta tag i frågan och verkligen ställa politikerna till svars. I andra kommuner inför man rätten till heltid. Det borde vara i politikernas intresse att vara en god arbetsgivare och det är framförallt en viktig jämställdhetsfråga.

Karin: Om ni får jämställdhetspotten kommer den att gå till både männen och kvinnorna i ’”kvinnoyrkena” då? Annars blir det väl orättvist!
Lenita Granlund: Jämställdhetspotten ska gå till kvinnodominerade yrkesgrupper och då ska självklart män som jobbar inom dessa yrken också ha del av den potten.

Privatanställd: Vad tänker Kommunal göra åt meddelarskyddet? När får vi inom privat sektor samma rättigheter som de i offentlig sektor?
Lenita Granlund: Vi kommer att kräva att meddelarskyddet regleras i kollektivavtal på det områden som är offentligt finansierade ex inom privat vård, skola och omsorg

jourarbetare: Hej! Kommer ni att diskutera tolkning av Bilaga J? Hur kan man tolka samma bilaga olika i olika kommuner? Kan ni förklara för våra arbetsgivare vad som kan anses vara förberedelse- och avslutningsarbeten och omfattning av detta? // mvh jourarbetare
Lenita Granlund: Jag håller med och därför har vi ett krav om att detta ska klargöras i avtalet och också att antalet timmar för jour begränsas

Eva Marie: Jag har jobbat i 38 år i vården och har fortfarande en skitlön efter så många år. När tänker kommunal se till att vi som arbetat länge verkligen får ett lönelyft?
Lenita Granlund: Vi tycker att det är viktigt att få upp lönerna därför kräver vi också lite mer än vad andra grupper gör. Jämställdhetspotten är en del i det arbetet. Vidare måste arbetsgivarna komma till insikt om att våra medlemmars arbeten måste uppvärderas annars kommer de att få stora problem att rekrytera i framtiden.

moderator: Klockan har passerat 15.00! Vi tackar läsarna för alla frågor och Lenita som ställde upp med svaren!