– Om vi inte kommer fram till en överenskommelse går frågan tillbaka till EU-kommissionen. Och så småningom kommer domstolen säga åt länderna att de måste följa direktivet, säger TCO-utredaren Mats Essemyr, som är de svenska fackens representant i förhandlingarna.

För första gången sen 90-talet får arbetsmarknadens parter i Europa i uppdrag att själva komma överens om arbetstiderna. Under 2000-talet har flera försök gjorts att lösa frågan politiskt. Senast 2009 bröt lång gångna förhandlingar mellan medlemsstaterna samman.

Senast om 9 månader måste förhandlingarna vara avslutade. Om en överenskommelse skulle nås kan medlemsstaterna säga ja eller nej till den. Om flera tunga EU-länder säger nej blir det inga förändringar av direktivet ändå.
Blir det ingen överenskommelse kommer kommissionen på nytt försöka få en politisk lösning till stånd. Annars hotar alltså rättsliga processer mot de flesta EU-länder.
Det är framför allt två huvudfrågor som måste lösas:

• Jourtiden. Arbetsgivarna vill ha möjlighet att lägga ut jourtid på till exempel läkare, utan att det ska anses som arbetstid. EU-domstolen tolkade direktivet 2004 som att all jourtid ska ses som arbetstid. Detta struntar alltså bland annat Sverige i. Ett förslag som tidigare diskuterats är att dela upp jourtid i passiv och aktiv jourtid.

• Den så kallade opt-outen. Detta är något som Europafacket kräver ska försvinna. Det är ett kryphål i direktivet som tillåter arbetsgivarna att komma överens individuellt med arbetstagarna om att jobba betydligt mer än de 48 timmar/vecka som direktivet medger. Detta utnyttjas inte minst i Storbritannien där det rapporterats om arbetstider upp till 65-70 timmar i veckan. Sverige är ett av de få länder där detta ännu inte har utnyttjats.

– I fem medlemsländer används opt-outen på hela arbetsmarknaden. I ytterligare 18 länder används det i vårdsektorn, säger Mats Essemyr.
Den svenska regeringen blev förvånade över beskedet att parterna skulle förhandla.
– Tidigare har parterna stått så långt ifrån varandra, säger Charlotte Hakelius, departementssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

Sveriges inställning är att man bör rota så lite som möjligt i direktivet, säger hon.
– Det finns en risk att man skapar nya problem om man ändrar för mycket i detaljerna
Förhandlingarna mellan fack och arbetsgivaren inleddes i förra veckan (den 8 december) och ska fortsätta i februari nästa år.

Mats Essemyr vill inte avslöja vad parterna pratat om.
– Men vår uppfattning är att arbetsgivarna så här långt är seriösa och vill förhandla.

EU:s arbetstidsdirektiv infördes 1993 och reviderades 2000. Reglerar bland annat veckoarbetstid, dygnsvila, nattarbetstid med mera.
Opt-outen tillåter arbetsgivarna att komma överens individuellt med arbetstagarna om att jobba mer än de 48 timmar/vecka som direktivet medger
EG-domstolen slog 2004 fast att jourtid ska räknas som arbetstid, enligt direktivet.
Direktivet införlivades i den svenska arbetstidslagen 2005.