EU-kommissionen lade den 23 november fram en rapport om att minska regelbördan för små och medelstora företag och att EU-regleringen särskilt ska anpassas till mikroföretagens behov. Enligt uppgift kommer denna rapport att diskuteras på Europeiska rådets möte den 8-9 december.
Vi är mycket oroade över kommissionens förslag och det synsätt som ligger till grund för rapporten. I rapporten anges exempel på lättnader och undantag från EU-lagstiftning på vissa områden, framför allt på arbetslivets område. Särskilt nämns vissa arbetsmiljödirektiv och utstationeringsdirektivet.

Utöver dessa exempel kommer kommissionen att upprätta en ”scoreboard” som omfattar kommissionsförslag som innehåller regellättnader för mindre företag, förändringar under lagstiftningsprocessen och slutresultatet, och slutligen medlemsstaternas införlivande med fokus på ”gold plating”, det vill säga när medlemsstaternas genomförande ger ett högre skydd än EU-lagstiftningen.

Det faktum att kommissionen särskilt ska fokusera på när medlemsstaterna väljer att ha en bättre skyddsnivå, till exempel på arbetsmiljöområdet, är bekymmersamt.
Arbetsmiljödirektiven är minimidirektiv och att implicit kritisera medlemsstater som vill ha eller bibehålla bättre regler är anmärkningsvärt. I slutändan skulle det innebära att den lägsta tillåtna skyddsnivån också blir den högsta. Detta är givetvis helt oacceptabelt. Vi vill också erinra om att EU-fördraget på arbetslivets område endast ger EU kompetens att lagstifta om minimiregler och uttryckligen inte kan hindra medlemsstaterna att ha mer förmånliga regler för arbetstagarna.

För oss är det självklart att arbetsmiljöskyddet ska gälla för alla arbetstagare. Av rapportens exempel framgår att kommissionen finner det legitimt att undanta ett stort antal arbetstagare från viktiga delar av arbetsmiljöreglerna. Det är särskilt allvarligt mot bakgrund av att kommissionen meddelat att den inte kommer att lägga fram en ny strategisk plan för arbetsmiljön såsom planerat, med hänvisning till den ekonomiska krisen. Detta tyder på en
betydande degradering av arbetsmiljöfrågorna.

Kommissionen har aviserat att den inom kort kommer att presentera ett förslag till direktiv om genomförandet av utstationeringsdirektivet. Detta är en kontroversiell fråga, inte minst mot bakgrund av EU-domstolens tolkning av direktivet bland annat i Lavalmålet. Att kommissionen nu enligt rapporten överväger lättnader för mindre företag är häpnadsväckande och skulle få omfattande konsekvenser, inte minst för utstationerade arbetstagare. Dessutom har redan idag EU-domstolens tolkning påverkat det svenska kollektivavtalssystemet och om kommissionen skulle förverkliga dessa planer innebär det ytterligare ingrepp.

Vi utgår från att vi är överens om att minimidirektiv är ett regleringsinstrument inom det arbetsrättsliga och sociala området på EU-nivå som det är viktigt att slå vakt om, eftersom det tillåter oss att behålla och ha en högre och väl etablerad skydds- och inflytandenivå för arbetstagare på arbetslivets område. Vi anser det självklart att alla arbetstagare i Europa ska ha rätt till en god arbetsmiljö. Vi utgår också från att regeringen, liksom vi, är oroade över
kommissionens planer på att försvaga utstationeringsdirektivets skydd för arbetstagarna och uttunna det förstärkta skydd som kommer att bli en följd av bemanningsdirektivets införlivande och det förväntade innehållet i den så kallade Monti -2 förordning som kommissionen avser att presentera inom kort.

Vid Europeiska rådets möte, men också i andra sammanhang, är det därför nödvändigt att regeringen med kraft tillbakavisar kommissionens ambitioner på dessa områden.

Wanja Lundby-Wedin,
ordförande LO

Eva Nordmark,
ordförande TCO 

Göran Arrius,
ordförande Saco