Bra chefer, målstyrd verksamhet, hängivna anställda betyder otroligt mycket för hur de gamla har det, oavsett driftsform.
Innebär då detta att det inte spelar någon roll om vården sköts privat eller offentligt, bara kvalitén kan garanteras? 
Efter de missförhållanden som kommit fram har regeringen vaknat till och vill nu bromsa avarterna i det privatiserade system de själva så ivrigt drivit fram: Nya skattelagar, utredningar och kontroller ska fiffa till riskkapitalbranschens solkade rykte och underlätta fortsatta valfrihetspåbud och kundval i kommunerna. De 127 kommuner som hittills valt att inte införa Lagen om valfrihetssystem LOV kommer att tvingas till det! 

Men det är inte så lätt att få samhällsbetald vanvård på rätt köl igen. Finansminister Anders Borgs utfästelse att stoppa riskkapitalets ränteavdrag kan bli svårt, säger skatteexperter. Under tiden fortsätter offentliga pengar att strömma ut till skatteparadis. Det eviga löftet om samma meddelarfrihet som kommunerna har inte infriats på tio år och vägen dit verkar fortfarande lång och full av hinder.

En stor kontrollapparat för vård- och skolbolag kan möjligen komma åt en och annan oseriös upphandling och försumlighet, men är det verkligen rätt använda pengar? Borde dessa inte satsas på fler händer i äldrevården? SNS rapport Konkurrensens konsekvenser visar att personaltätheten är ca 10 procent högre i kommunalt driven omsorg. Det är den utvecklingen vi ska bygga vidare på. Majoriteten vårdbolag som lämnat anbud räknar med lägre bemanning än kommunen och påstår sig ändå kunna göra ett bättre jobb! Det är inte trovärdigt och Caremaexemplet, liksom andra, visar att bemanning och utbildning är avgörande för bra kvalitet.

Företag som syftar till vinst kommer alltid att vilja tjäna en hacka till. Forskning i USA  visar hur den privata branschens fina fasad sällan stämmer med verkligheten. Och det är de sköra, gamla som betalar priset.
Regeringens skatteavdrag har tagit bort 100 miljarder från vård-skola-omsorg. Riskkapitalisternas vinsttrixande har tagit flera miljarder till. År 2020 är 20 procent 65 år eller äldre. Mellan 2000 och 2009 minskade resurserna till äldrevård med 6 procent, samtidigt som antalet äldre ökade med 9! Hur ska vi få pengarna att räcka? Har vi råd att spela roulette med de gamlas trygghet och personalens villkor?