Göran städar lika bra som Jeanette

Förra året började Södermalms hemtjänst jobba för att öka jämställdheten. Nästan alla har fått utbildning, och diskussionerna har varit många och långa. Jeanette Kronvall och Göran Rosengren öser på med exempel på saker de har upptäckt under projektets gång.
– Kvinnor är vi mer omhändertagande med, talar om släkt och barn, med män talar vi mer om sport och om vad de jobbade med, säger Jeanette.
– Vi killar får alltid byta glödlampor och dammsugarpåsar, säger Göran.
– En kvinna som har söner får mer hjälp än en som har döttrar, säger Jeanette.

De sitter och berättar i en trång källarlokal under ett stort servicehus. Undersköterskan Göran Rosengren har kommit in från fältet, och samordnaren Jeanette Kronvall har övertalat sin kollega att lämna rummet en stund.
De reagerade olika när jämställdhetsprojektet inleddes. Gö-ran var varken positiv eller negativ, utan öppet nyfiken. Han säger att han aldrig haft något direkt genustänk, bara försökt behandla alla lika.
– Jag såg det som en chans att lära mig något mer, säger Göran.
Jeanette, som hade funderat över jämställdhetsfrågor i flera år, blev jätteglad.
– Jag tänkte YESSSS!!! utropar Jeanette, och visar en segergest med händerna.

Oftast vill både män och kvinnor hellre bli duschade av en kvinna än av en man. Många har synpunkter på vem som sköter blommorna och proppskåpet också – men det är inte lika känsligt.

Men även om Jeanette tänkt mycket på jämställdhet, hade hon inte insett hur aktuell frågan är i hemtjänstens arbete. Efter utbildning och många diskussioner stod det klart att de alla hanterar situationer där jämställdhet är viktig, varje dag.
Till att börja med är bristen på jämställdhet orsak till att hemtjänst är ett yrke med låg status och låg lön. Det beror på att traditionellt kvinnliga uppgifter värderas lågt i samhället. Att kunna ge omsorg, laga mat och städa har betraktats som inneboende kvinnliga egenskaper, i stället för de yrkeskunskaper de är.
Den här synen kan också göra det svårare för män i yrket. Man tror att de är sämre på jobbet. Jag frågar Göran om han har märkt av det.
– Oh ja! De tror att jag inte kan städa och inte laga mat, säger Göran.
De här åsikterna kan finnas hos alla, arbetskamrater, chefer, anhöriga och brukare. Besvärli-gast är det om brukarna, de gamla, tycker så, och därför inte vill ha hjälp av manlig personal.

Göran säger att det alltid brukar gå att lösa, bara man går varligt fram. Ett bra sätt är att man börj-ar med att vara två som kommer för att städa, en kvinna och en man. När brukaren ser att mannen kan städa, får han fortsätta komma.
– En del blir uppriktigt förvånade att man kan, säger Göran.
Ännu känsligare är hjälp med duschning. Både män och kvinnor brukar föredra att få hjälp av en kvinna. Där är det ännu viktigare att inte tvinga på någon hjälp från en man.
– Men bara man får en relation så blir man en person, inte ett kön, säger Jeanette.

Göran och Jeanette är med i företagets nybildade jämställdhetsråd. De påpekar att de är precis i början av en lång process – först ska de identifiera problemen, sen sätta upp mål och komma fram till hur man når målen.
Det är en bra början att större delen av personalen fått utbildning om jämställdhet, och vet vad det handlar om. Sen är inte alla lika positiva som Göran och Jeanette.
– Många säger ”ska vi tvinga på de gamla förändringar”, säger Göran.
– Men vi ska inte förändra dem. Vi ska behandla dem rättvist, fyller Jeanette i.
– Ge Agda en chans att prata fotboll, om hon är intresserad av det. Förutsätt inte att hon är intresserad av knyppling. Det handlar om att alla ska få så bra hjälp som möjligt, oavsett kön, etnicitet och religion, säger Göran.