Inga Burman bygger matglädje från grunden
Skolmaten har sedan länge haft ett dåligt rykte. På Högalidsskolan kämpar kokerskan Inga Burman med att få bort det och mat som "den typiska skolgummipotatisen".
Klockan är kvart i sju på morgonen och på Högalidsskolan i Stockholm står stentrapphus och lokaler tomma. Skolmatsalen är mörk och stolarnas ben hänger och dinglar uppe på borden. Svaga, svaga ljud hörs från rummen två trappor ner i huset, där har arbetsdagen för skolkökets personal redan börjat.
Inga Burman hackar chili till sina linsspett som hon har tagit recept på hemifrån. Inga har arbetat som kokerska på skolan i tio år och hennes huvudansvar är den vegetariska och specialkosten.
– När jag går in i en affär går jag i gång på grönsaker. Jag är inte själv vegetarian men jag äter gärna vegetariskt, säger hon.
Varje dag serverar kökspersonalen lunch till 850 elever och lärare. I dag blir det lax. De jättelika filéerna läggs på plåtar och kryddas rikligt.
– 100 kilo fin lax har vi, hoppas att det räcker, säger Inga och håller tummarna, barnen här älskar lax. Det är det dom önskar när vi har önskeveckor, säger hon.
Även om hon medger att det är ett tungt jobb, så märker man tydligt glädjen hos henne när hon pratar om maten.
– Det roligaste är att få vara kreativ. Här har vi en sån frihet att få prova på nya maträtter. Frihet under vår budget.
08.49 Inga rullar lunchens linsspett.
De är åtta i köket. Åtta personer med en enorm matglädje. De försöker använda sig av så mycket närodlat och ekologiskt som ekonomin tillåter.
– Det är roligt att få laga mat med bra råvaror och vi vill inte gå ner i kvalitet bara för att det är en så stor skola, säger kökets husmor Lena Finnström.
– Sedan jag började här som husmor 1996 har mitt mål varit att laga all mat från grunden. Vi gör till och med vår egen tacoblandning. Det är lite överkurs men det är roligt, fortsätter hon.
Inga planerar matsedeln tillsammans med Lena. De planerar fem veckor i taget. Då sitter de med hela bordet fullt av papper och idéer för att få inspiration.
Köket fylls allteftersom med nya dofter. Varma dofter av dill, ugnsbakad potatis och curry. I bakgrunden spelas P3 på låg volym.
– Hörde du? utbrister Lena, det var en man på radion som sa att det värsta skulle vara om man fick äta skolmat ett helt år. Han har ingen koll.
Den första maten börjar bli klar och mathissen plingar till. Det är Lollo Danielsson som ringer från matsalen och undrar om det kommer någon mat.
– Jajamänsan, det kommer nu! ropar Inga.
11.35 Maten uppskattas av eleverna, särskilt laxen.
Lollo tänder i matsalen, sätter i gång vattenbad och fyller på med mat. Klockan närmar sig halv elva och de första barnen börjar redan strömma in i lokalen. Ljudnivån skjuter snabbt i höjden och prat, rop och porslinklirr förvandlar det nyss så lugna till stress.
– Det finns en dröm om att sexåringarna ska få en egen matsal för att de ska få lugn och trygghet, säger Inga.
Laxen tar snabbt slut och mathissen far hela tiden mellan köket och matsalen med ny mat. En lärare sticker in huvudet i luckan till disken och ropar:
– Det var jättegod mat!
Mannen som talade på P3 tidigare hade, precis som Lena sa, ingen koll. Inte på maten i den här skolan i alla fall.
ID: Inga Burman
Ålder: 58 år.
Bor: Stuvsta.
Lön: 23 780 kronor.
Medlem i Kommunal: Ja, sedan 27 år tillbaka.
Intressen: Cykla, promenera och gå i skogen.
Kokerska
En kokerska arbetar ofta i ett storkök, som till exempel skolrestaurang. Kommunal har omkring 51 000 personer inom kök och städ, varav ekonomi- och skolmåltidsbiträden är 32 000 personer. Det kan vara svårt att få en heltidstjänst, därför är många bara deltidsanställda.
Medellön: 23 500kr/mån.
Bäst & sämst
Bäst: Friheten att få vara med och bestämma maträtter.
Sämst: För låga löner för ett så ansvarsfullt arbete.
Om facket: Det är en trygghet att vi är många, men det är inte alltid man får den hjälp man behöver.