– Det gör skillnad om vi vågar prata med en person eller inte. Och det gör skillnad för den personen om den vågar prata om självmordsrisk, säger Tuija Viking, projektledare på Högskolecentrum Vänersborg.
Under våren och hösten håller hon tvådagars kurser i första hjälpen vid psykisk ohälsa för olika yrkesgrupper som arbetar med människor. Syftet är att förebygga självmord, då det finns ett starkt samband med psykisk ohälsa.
– Det finns många myter om självmord och självmordsrisk. Till exempel att man tror att den som tänker ta livet av sig inte pratar om det. Det är jätteviktigt att man inleder ett samtal och ställer mycket raka och direkta frågor, säger Tuija Viking.

Många har föreställningen att man genom ett samtal väcker den björn som sover och ökar risken för självmord. Tuija Viking hävdar att samtal och direkta frågor sänker ångestnivån, ger känsla att det finns personer som bryr sig och att det finns hjälp att få.
Hon slår också hål på myten att självmordsbenägna inte söker hjälp i sjukvården.
– En studie visar att cirka 75 procent har sökt hjälp hos läkare tre månader innan självmordsförsöket. I själva verket missar man väldigt många.
Ett skäl kan vara att personen som söker vård har lättare att tala om de fysiska symtomen än de psykiska. Många har fortfarande fördomar om psykisk ohälsa.
– Om någon gjort en operation får den krya-på-dig-kort, den som vårdas i psykiatrisk vård får inte det på samma sätt.

Tuija Viking tror att vi omedvetet har en rädsla för att tala om psykisk ohälsa eftersom det väcker många tankar inom oss själva. Genom att våga fråga och lyssna kan vi alltså hjälpa. Om den man försöker hjälpa inte vill ha någon hjälp, är rådet att man ska försöka ta reda på om personen har någon annan att prata med. Man ska också säga att man finns där om personen vill prata en annan gång och ta upp frågan igen.
– Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, det är som vilken sjukdom som helst.

Våga prata om självmord

Ställ raka frågor:
Tänker du på självmord?
2  Har du tänkt på att ta livet av dig?
3  När har du tänkt att ta livet av dig?
4  På vilket sätt har du tänkt ta livet av dig?

Första hjälpen

2 000 personer i Västra Götaland och Västerbotten deltar i ett pilotprojekt. De lär sig första hjälpen vid psykisk ohälsa enligt den australiska modellen MHFA som ska förebygga självmord. Regeringen har anslagit 5 miljoner kronor. Studien ska utvärderas, sedan kan beslut tas om fler utbildningar.
MHFA används i 16 länder. De som gått utbildningen har större självförtroende att hjälpa personer med psykisk ohälsa och deras råd liknar professionella vårdarbetares råd.

Första hjälpen vid depression!
TECKEN PÅ DEPRESSION: Nedstämdhet under mer än två veckor. Tappar glädjen och är ointressserad. Sover dåligt.

Gör så här:
1 Bedöm situationen.
Sam-tala om vad du sett. Fråga: Hur mår du? Kan du ange på en skala på 1-5? Om du bedömer att personen är självmordsnära ska du inte lämna den ensam.
För akut hjälp ring Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 eller 112 eller följ med personen till en psykiatrisk akutmottagning.
2 Lyssna. Avbryt inte, avstå från egna värderingar. Fråga hur länge personen känt sig så här. Om personen inte vill prata, tala om att du ändå finns här. Fråga om det finns någon annan att prata med.
3 Erbjud stöd, både känslomässigt och praktiskt. Viktigt att ge hopp. Tala om att det finns hjälp att få. Säg att som du mår nu behöver inte vara för evigt. Informera om att man kan ta kontakt med allmänläkare som ordinera antidepressiva medel och samtalskontakt.
4 Uppmuntra personer att söka professionell hjälp. Erbjud dig att följa med till vårdcentralen som stöd.
5 Stöd personen att skaffa annan hjälp, titta på hemsidorna www.nsph.se eller www.foreningenbalans.nu
eller www.hjalplinjen.se som man också kan skriva till.

Första hjälpen vid ångest!
TECKEN PÅ ÅNGEST: (Ångest är en naturlig reaktion vid stark rädsla.) Intensiv rädsla, fruktan eller skräck som begränsar vardagen. Andnöd eller kvävningskänslor. Rädsla för att dö.

Gör så här:
1 Bedöm situationen.
Samtala om vad du ser. Tala
lugnt. Fråga: Hur mår du? Tala om att du är oroad och vill hjälpa. Om personen har skakningar och svettningar kan det vara en panikattack. Fråga om personen haft det tidigare. Tala om att en panikattack oftast går över efter tio minuter. Lämna inte personen ensam.
Ring 112 om du är osäker på om det är en panikattack eller en hjärtinfarkt.
2 Lyssna. Be personen berätta utan att avbryta. Visa medkänsla och inge trygghet. Ge inte råd som att ”ta dig samman”.
3 Erbjud stöd och information. Efter en panikattack
är det viktigt att tala om att man kan få en panikattack utan att utveckla panikångest.
4 Uppmuntra personen att söka professionell hjälp till exempel på vårdcentralen.
5 Stöd personen att hitta annan hjälp, till exempel familjen, vänner, stödgrupp se www.angest.se eller https://www.hjalplinjen.se som man också kan skriva till.

Självmord

3 självmord sker varje dag.
Självmord är vanligare bland män.
9 000-18 000 självmordsförsök sker varje år.
Självmordsförsök är vanligare bland kvinnor.
Psykisk ohälsa betyder risk för självmord. 90-96 procent av de som begår självmord har visat tecken på psykisk ohälsa till exempel depression och missbruk.
Risken för självmord ökar med stigande ålder. Vanligast är självmord bland 45-64-åringar, näst vanligast är det bland de som är över 65 år. 
50 procent av de som begår självmord har en pågående vårdkontakt.

Källa: SOU 2010:31, Socialstyrelsen, KI.