”All tid på jobbet ska räknas”

KA:s rundringning till Kommunals sektioner visar samma sak. Jourersättningen är en av de viktigaste frågorna i de kommande förhandlingarna med Vårdföretagarna, som gäller flest kommunalare med privata arbetsgivare.

Novembersolen är ovanligt skarp när den lyser in genom persiennerna på Caremas gruppboende. Här började Noria Kingäs sitt pass klockan 12. I morgon går hon av passet klockan 9.30. Då har hon varit på jobbet i 21 timmar och 30 minuter. Av den tiden får hon lön för 13 timmar och 30 minuter. De andra 8 timmarna får hon jourersättning, vilket blir 35,20 i timmen. Eller 27 procent av lönen.

Anställda i kommunen får betydligt mer, de får lön för hälften av jourtiden och jourersättning samt ob för den andra halvan av passet.
På fyra veckor har Noria Kingäs fem journätter, ibland sju. Oftast har hon svårt att sova i jourrummet, i perioder är det många larm. Den som har sovande jour får inte lämna arbetsplatsen.
– Man får inget privatliv när man jobbar så långa pass. Man är mer på jobbet än hemma, säger Noria Kingäs.
Därför gick hon nyligen ner från heltid till 96 procent och tjänar nu drygt 21 000 kronor i månaden. Men hon är ändå sliten. I dag är det torsdag och hon har inte återhämtat sig efter förra helgens pass med två journätter.
 
Och det är fler som gått ner i tid för att orka. Fredrik Brånstad är arbetsplatsombud och oerhört kritisk till kollektivavtalet med Vårdföretagarna.
– Man måste vara på jobbet mycket mer än man får betalt för. Det är svårt att orka arbeta heltid och få en lön som man kan leva på, säger Fredrik Brånstad.
Han och många andra Caremaanställda anser att jourtiden ska ingå i sysselsättningsgraden.
– Vi ska ha betalt för all tid på jobbet.  Det här är det absolut viktigaste avtalskravet, det har störst effekt på arbetstid och arbetsmiljö, säger Fredrik Brånstad.