– Utifrån svaren kan man konstatera att den svarta konkurrensen inte har försvunnit, säger forskaren Anna Gavanas.
Rapporten ”Bland Rolexklockor och smutsiga trosor” presenterar städföretagens uppfattning av hur branschen och arbetsvillkoren inom hushållsnära tjänster utvecklats.
Ett huvudargument när skatteavdraget för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, infördes 2007 var att RUT skulle förvandla svarta städtjänster till vita.

I Anna Gavanas undersökning ger städföretagen motsägelsefulla svar kring konkurrensen från svartarbetet. 52 procent upplevde en minskning av den svarta marknaden, samtidigt som 53 procent hade faktisk erfarenhet av konkurrens från den svarta marknaden.
– Det går att se en samverkan mellan den svarta och den vita marknaden. Vi ser en segmentering där det ingår helt vita och helt svarta aktörer, men också allt däremellan där både kunderna, de anställda och utförarna växlar mellan den svarta och den vita marknaden, säger Anna Gavanas.
En tredjedel svarade att de upplevt konkurrens från utländska företag och aktörer som kringgår svenska kollektivavtal.

När det gäller de anställdas arbetsvillkor uppger städföretagen att villkoren generellt förbättras sedan RUT infördes för fem år sedan. De menar också att det gett arbetstillfällen för grupper som tidigare haft svårt att slå sig in på den reguljära arbetsmarknaden.
De uppgav att de anställdas timlöner varierade mellan 90-160 kronor före skatt, med ett genomsnittligt medelvärde på 105 kronor i timmen. Timlönen påverkades marginellt av anställningsformen, den var bara något högre för företag med majoritet av heltidsanställda jämfört med företag med större andel timanställda.

12 500 formellt registrerade företag fick RUT-bidrag för 2010, egenföretagare och arbetsgivare var ungefär lika många.
Gavanas rapport bygger på 67 enkätsvar (av 286 utskickade), via SCB, 12 intervjuer samt 10 pilotenkäter.
Rapporten ges ut av Institutet för Framtidsstudier.