Lönebudet kommer från OpO, de opartiska ordförande som enligt industriavtalet ska träda in när fack och arbetsgivare inte kan enas.
OpO har enligt LO–tidningen föreslagit en avtalsperiod som innebär att LO:s samordning bryts sönder. Övriga LO–förbund har ju avtal som löper ut under våren.
Om OpO fick sin vilja igenom skulle industriförbunden därmed med större eftertryck kunna sätta märket, normen för hur mycket lönen får öka för kommunalare och andra yrkesgrupper.

Budet från OpO skulle ge ett lönepåslag på 1,5 procent under det första året och 1,4 procent under de följande 10 månaderna. Utöver det kommer en löneöversyn på sammanlagt 1,0 procent, skriver LO–tidningen.
Industrifacken har sagt nej till budet från OpO med motiveringen att lönebudet är för lågt, bland annat med hänvisning till att lönerna väntas bli högre i jämförbara konkurrentländer.
Facken ser heller ingen anledning att gå med på ett avtal som gäller i nästan två år och som bryter sönder LO:s samordning.
Industrifacken har krävt 3.7 procent på ett år. Arbetsgivarna har sagt nej till detta med hänvisning till den ekonomiska krisen och att löneutrymmet därför är litet.

OpO kommer senare i november med ett slutbud. Enligt industriavtalets förhandlingsordning är målet att ett nytt avtal ska vara klart senast den 30 november. Efter det datumet upphör fredsplikten. Fack eller arbetsgivare kan då varsla om konflikt. OpO kan som längst skjuta upp en varslad stridsåtgärd i 14 dagar.
Avtalsförhandlingarna för Kommunal och övriga grupper på arbetsmarknaden kommer inte igång förrän industriavtalet är klart.

Industriavtalet gäller för LO–förbunden IF Metall, Livs och GS samt för tjänstemannafacken Unionen och Sveriges Ingenjörer.