Vårdföretagarna, branschorganisation för de privata företagen, har nyligen beslutat om etiska riktlinjer. På fredag ska styrelsen sammanträda. Då kommer frågan upp, om Carema ska granskas utifrån de etiska riktlinjerna.

Det har skrivits spaltmeter om missförhållanden på Koppargården, där Carema nyss har blivit utsparkad. I media har det stått att Vårdföretagarna kan komma att utesluta Carema.
 – Det som hänt är väldigt tråkigt för de boende, anställda, Carema och hela branschen. Men jag är helt övertygad om att Carema har boenden som är jättebra. Det får jag signaler om, säger Inga-Kari Fryklund.
Och idag välkomnar Vårdföretagarna att Caremas vd Carl Gyllfors vill ha ett tydligt nationellt system för att följa upp kvalitén inom äldreomsorgen. Det har Vårdföretagarna krävt länge, men påpekar att det måste vara en oberoende instans, som gör den uppföljningen.

KA har tidigare skrivit om vårdbolag som vunnit upphandlingar genom att minska på personalen. När Attendo vann upphandlingen av äldreboendet Vintertullen i Stockholm år 2007 lade företaget ett anbud på 27 färre helårstjänster, Carema skulle ha minskat med 48 helårstjänster och Kosmo med 58, om de vunnit.
Kommer en bättre kvalité att i framtiden innebära mer personal?
– Att fastställa en siffra på en viss bemanning kan slå fel.
Verksamheterna kan se så olika ut. Bemanningen är viktig, men minst lika viktigt är hur man organiserar arbetet och vad de anställda har för kompetens. Det är helheten som är viktig. Vårdföretagarna har i en skrivelse tillsammans med KD sagt att den som med öppna ögon låter vanvård passera ska inte ha jobbet kvar. Kan du kommentera det:
– Det förutsätter att det finns arbetsplatser med bra chefer, så att det finns en öppenhet att våga påtala bristerna.

Hon berättar att 60 procent av medlemsföretagen anser att meddelarskyddet ska lösas genom lagstiftning, om det ska vara lika som i offentlig sektor.
Meddelarskydd innebär att anställda ska våga uttala sig i pressen utan att de straffas eller någon efterforskar var uppgiften kommit ifrån. En fråga som även ska tas upp på sammanträdet på fredag.
– Ungefär en tredjedel av våra medlemsföretag har nu en lösning via avtal med kommunerna eller i sin informationspolicy, eller via avtal med facket.

Hur ska ni attrahera personal, med en jourersättning som de anställda upplever som sämre än inom kommuner och landsting?
– Det finns inget som hindrar att man träffar lokala avtal om bättre jourersättning. Med en mångfald av arbetsgivare blir det en konkurrens om bra villkor för personalen. Då kan de anställda välja bort de mindre bra.
Men vårdjättarna förvärvar ju varje år flera av de små företagen?
– Det kommer ändå nya företag Jag tror att de privata företagen ändå är bättre att ”se” medarbetarna än inom kommuner och landsting.
Passar riskkapitalföretag med vinstkrav inom vården?
– Ja, vi behöver få in kapital. Men det är bra att Skatteverket ser över deras möjligheter till ränteavdrag. Det sticker i ögonen när det gäller deras skatteplanering.
I radion sa du nyligen att valfriheten kommit för att stanna, att det är dags att diskutera ett basutbud i vården och sedan får man beställa tilläggstjänster. Innebär det inte risk för en ojämlik vård?
– Det ska inte bli sämre, men vi måste våga ta i den diskussionen för att öka valfriheten och ekonomiskt klara de ökade behoven i vården.

Id: Inga-Kari Fryklund

Ålder: 48
Bor: Uppsala
Yrke: Förbundsdirektör på Vårdföretagarna. Tidigare regionchef i Uppsala och områdesansvarig för Område Mitt inom Svenskt Näringsliv.

Vårdföretagarna 

Vårdföretagarna vill att andelen privata vårdgivare ökar till 50 procent.
Ett delmål är att de privata vårdgivarna utgör 25 procent av marknaden 2012.
Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för privata vårdgivare. Drygt 2000 företag med närmare 70 000 årsanställda är medlemmar. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.