Ingen höjning av a-kassan på tio år
För snart tio år sen höjdes taket i a-kassan till 680 kronor per dag. Sen har det stått stilla. Om dagens system skulle ge lika stor andel 80 procent i a-kasseersättning som då 2002 skulle taket behöva höjas till 880 kronor, enligt a-kassornas samorganisation, SO.
– Om taket hade kopplats till löneutvecklingen så skulle det ligga där någonstans, säger Melker Ödebrink, kanslichef på SO.
SO mäter två gånger per hur stor andel av de arbetslösa med a-kasseersättning som faktiskt får ut 80 procent i ersättning. Den nya mätningen visar att inget har hänt.
Liksom i våras och förra året är det cirka 12 procent av dem som jobbar heltid som får ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet, det är dem som har månadslöner på 18 700 kronor och lägre.
2002 när taket höjdes senast var det 75 procent av de arbetslösa som fick 80 procent i ersättning.
– SO tycker att taket ska höjas. Vilken höjning som helst vore välkommen. Under samma period som taket inte höjts har lönerna ökat med ungefär 30 procent säger Melker Ödebrink.
Om man även räknar in deltidsarbetslösa och tittar på alla arbetslösa är det idag 42 procent som får ut 80 procent i ersättning.
Kommunals a-kassa är en av de kassor med lägst andel underförsäkrade medlemmar, de som inte får ut 80 procent. Ungefär var fjärde av dem som har haft heltid får ut 80 procent. Tittar man på samtliga arbetslösa kommunalare som får a-kassa är det knappt hälften som får ut 80 procent.
Högst andel underförsäkrade medlemmar har Ledarnas a-kassa. Av LO-förbundens a-kassor ligger Pappers a-kassa i topp, där i princip ingen som jobbat heltid får ut 80 procent i ersättning.
Så många heltidsarbetande får ut 80 procent:
2002 75 procent
2003 70 procent
2004 65 procent
2005 56 procent
2006 50 procent
2007 40 procent
2008 25 procent
2009 13 procent
2010 12 procent
2011 12 procent
Källa: A-kassornas samorganisation