Den unga Sabina tas in på sjukhuset i Zürich, där C G Jung arbetar. Han bestämmer sig för att testa den samtida kollegan Sigmund Freuds teorier och bedriver psykoanalys med sin nya patient. Relationen utvecklas till en kärleksförbindelse.

Freud blir en slags konsult för Jung i hans arbete men de två kommer alt mer på kollisionskurs med varandra i sina idéer. Freud föraktar Jungs dragning åt det mystiska medan Jung anser att Freud är allt för fixerad vid de sexuella drifterna. Men pikant nog är det Jung som praktiserar sina sexuella drifter i filmen och inte Freud.

Det är vackert filmat, miljöerna är otroligt omsorgsfulla. Viggo Mortensen gör sin Freud alldeles magnifikt. Men (och det är ett stort men) det pratas och pratas och pratas, som sig kanske bör i en film om psykoanalys. Fast det blir alldeles för trögt och småtråkigt och ospännande. Synd på det fina utanpåverket.
Bygger på en bok med samma namn och speglar till vissa delar saker som hände för 100 år sedan, men det är ingen ”Based on a true story-berättelse”.