– Som avtalen ser ut i dag håller de fast en ojämn fördelning av föräldraledigheten, säger Kommunals jämställdhetspolitiska ­utred­are Ulrika Lorentzi.
När du är föräldraledig får du som mest knappt 80 procent av din lön från Försäkringskassan. Men i dag betalar arbetsgivare även ut någon form av extra ersättning, så kallad föräldralön på de flesta arbetsplatser där det finns kollektivavtal. En kartläggning som KA har gjort visar att det för kommunalare är vanligast med en ersättning på tio procent av månadslönen under någon eller några månader.

Den kvinnodominerade sektorn i kommuner och landsting sticker ut. Här betalas ersättning ut under fem månader, vilket också är vad som gäller för kommunalare inom Svenska Kyrkan. Den manligt dominerade sotarbranschen har däremot bara ersättning i maximalt två månader.
Kommunals ombudsman Margaretha Johansson anser att man lika gärna kan säga att skiljelinjen går mellan privat och offentlig sektor. Vårdföretagarna har maximalt tre månaders ersättning. Men Ulrika Lorentzi påpekar att så länge det är många mansdominerade yrken som har avtal med enbart två månaders ersättning, sätter det normen för hur länge pappan förväntas vara hemma.
– Det får ju också en faktisk ekonomisk betydelse för familj­en, säger hon.
Generellt är det vanligt att avtal inom den privata sektorn är anpassad till mäns kortare uttag av föräldraledighet, visar en analys gjord av Försäkrings­kassan. Det riskerar att motverka att pappor är hemma längre, eftersom det också signalerar att ­arbetsgiv­aren inte vill att den anställde är borta mer än den tiden, menar Försäkringskassan.

Ulrika Lorentzi, Kommunals jämställdhetspolitiska ­utred­are. Ulrika Lorentzi, Kommunals jämställdhetspolitiska ­utred­are. 

Försäkringskassans rapport

pekar också på att många anställda inte känner till att de har rätt till föräldralön, något som inte heller gagnar en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Anställda får ofta ut ersättningen automatiskt.
Ann-Zofie Duvander, som är sociolog och har forskat om fördelning av föräldraledighet, menar att facken varit för passiva i frågan, både när det gäller att informera om ersättningen och förhandla fram jämställda avtal.
Det är ju en förhandling mellan fack och arbetsgivare och för avtalsområden med mycket kvinnliga medlemmar har man säkert lyft fram det som viktigt med en bra föräldralön. De manliga branscherna har kanske fått annat i stället, till exempel högre lön.

Sämre för privatanställda

Försäkringskassans kartläggning visar att privat sektor oftare har flera kvalificeringskrav för att få föräldralön. Det kan handla om hur länge man ska ha jobbat eller att föräldraledigheten ska tas ut inom en viss tid. Flera privata avtal kräver också att den anställde ska komma tillbaka och jobba en viss tid efter föräldraledigheten.

Visstidsanställda har generellt sämre rättigheter. I de flesta avtal för kommunalarna krävs minst ett års anställningstid för att få rätt till föräldralön. I kommun och landsting krävs också att den anställde har rätt till föräldrapenning över lägstanivån, för att få den extra ersättningen från arbetsgivaren.