– Medlemmarna styr våra krav och inom vissa avtal har det inte varit någon jättefråga, säger hon till KA.
Männen kan i stället ha fått högre lön?
– Ja, så är det ju. Föräldralön är något man får betala för när man förhandlar. Allt är en prioriteringsfråga, säger Lenita Granlund men påpekar att förbundet nu ska jobba aktivt för jämställda avtal om föräldralön.
Och om medlemmarna i de manliga yrkesgrupperna inte vill det, vad gör ni då?
– De som säger ja eller nej till ett avtal är förhandlingsdelegationen och de är ju förtroendevalda i en demokratisk organisation.

Kommunalare inom kommun- och landsting, de flesta kvinnor, har rätt till fem månaders extra ersättning när de är föräldralediga. En sotare däremot har bara två månaders så kallad föräldralön, visar KA:s kartläggning. Enligt Lenita Granlund är en förklaring att Kommunal har ärvt avtal från andra förbund, och då börjar man med att utgå från de gamla skrivningarna.
– Sot­arna hade till exempel ingen föräldralön alls, vi fick in det först 2010.
Inför nästa års avtalsrörelse finns ett gemensamt krav inom LO-samordningen: Att arbetsgivarna betalar för en föräldraförsäkring som är lika för alla LO-medlemmar.
– Vi tror det är ett bra sätt att få en mer likvärdig ersättning för kvinnor och män.
De privata arbetsgivarna har ofta hårdare kvalificeringskrav för att få föräldralön. Varför har ni gått med på det?
– Det beror nog på varifrån avtalet kommer från början. Men också på inställningen hos motparten, arbetsgivaren.
De som saknar fast anställning har sämre rätt till föräldralön. Är det rättvist?
– Nej. Kommunal har varit för dåliga på att prioritera visstidsanställda.
Kan det bli aktuellt att kräva en kortare kvalificeringstid så att fler visstidare får rätt till föräldralön?
– Det är mycket möjligt.