Hela den katolska världen väntar andäktigt på den nya påven som ska väljas. Samtidigt sitter en massa gubbar i likadana dräkter och ber till gud att det inte ska bli någon av dem.

Den nyvalda påven får panikångest och klarar inte av att möta sitt uppdrag och sitt folk. Han rymmer, och närmar sig sina undantryckta minnen och drömmar han närde som ung. Men bara närmar sig, vi får knappast veta något om det långa liv han levt. Men hans ångest är väl skildrad och här finns också ett och annat komiskt inslag.

Skådespeleriet är utmärkt. Regissören Nanni Moretti spelar själv den icketroende psykoterapeut som kallas in för att lösa krisen.
Det jag saknar är en bakgrund, hur hamnade påven där han så uppenbart inte vill vara? Filmen kunde gärna gett lite fler svar, engagerat lite mer.