– Men jag vågar inte hoppas. Jag har panik för jag vet inte hur vi ska klara oss, säger hon.
37-åriga Saria Wiberg skadade ryggen för tio år sedan när hon lyfte en tung person på det dagcenter hon arbetade på. 
– Jag var vikarie och ensam. Jag kände att det var något som gick sönder i ryggen. Jag borde nog ha anmält det som arbetsskada, men jag visste för lite då.
Det som var diskbråck blev något annat värre. Efter en dålig ryggoperation har hon även smärtor i benen och fungerar inte mer än någon timme per dag.

Det var också vad Arbetsförmedlingen kom fram till i början av sommaren. Liksom hennes läkare ansåg de att Saria Wiberg helt saknade arbetsförmåga och a-kassan drogs in. Men Försäkringskassan nekade henne sjukersättning. De bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt ”för all framtid”. Saria Wiberg som har en tvåårig son, har levt utan inkomst sedan i juni.
– Vi lever på min sambos lön.

Flera sjukskrivna har fått ett liknande beslut som Saria Wiberg. Reglerna för sjukersättning, eller förtidspension som det hette tidigare, skärptes 2008. Arbetsförmåga ska vara ”stadigvarande nedsatt” istället för som tidigare ”varaktigt nedsatt”. Det har Försäkringskassan i flera ärenden tolkat som livet ut. Något som har lett till att allt färre får rätt till ersättning, eftersom läkare kan sällan utesluta att personen någon gång i framtiden kommer att kunna arbeta.

För att ha rätt till förtidspension ska den sjukskrivne inte heller kunna förbättra sin arbetsförmåga med rehabilitering, enligt de nya reglerna. Försäkringskassan har då krävt att personen ska ha genomgått en rehabilitering som har misslyckats. Det har inte räckt med att en läkare har bedömt att det inte är någon idé att försöka.
Men Försäkringskassans tolkningar har inget stöd i lagen, anser Högsta Förvaltningsdomstolen. På fackets juristbyrå LO/TCO Rättsskydd är förhoppningen stor att många sjuka kan ha en ny chans att få förtidspension.
– Vi uppmanar alla som fått ett avslag för att arbetsförmågan inte anses vara livslångt nedsatt eller för att möjligheterna till all rehabilitering inte har varit praktiskt prövad och uttömd att ansöka på nytt, säger Kerstin Burman, förbundsjurist.
Men kravet är fortfarande att arbetsförmågan ska vara nedsatt ”för all överskådlig framtid”?
– Ja, men domstolen har slagit fast att det inte ska tolkas som livslångt eller fram till pension, säger Kerstin Burman.

För Saria Wiberg i Hudiksvall innebär förändringen av de juridiska begreppen ingen stor lättnad.
– Jag vågar inte tro att det ska hända något. Jag känner mig bara helt värdelös för jag vill inget annat än att jobba. Jag har haft praktik och arbetsträning och varit på smärtcenter. Jag har provat allt, men det är ingen som hittar någon konkret lösning på mina problem.

Försäkringskassan JO-anmäld

Domarna i Högsta förvaltningsrätten visar att Försäkringskassan varit för hård i sin bedömning, anser fackets jurister på LO/TCO-rättsskydd. Men Försäkringskassans generaldirektör hävdar att kassan aldrig haft som utgångspunkt att arbetsförmågan ska vara nedsatt för resten av livet. Så har myndighetens handläggare ändå tolkat lagen, kan Rättsskyddet visa i flera beslut, bland annat Saria Wibergs. Därför har LO/TCO-rättsskydd JO-anmält Försäkringskassan. Eftersom de praktiska besluten strider mot kassans officiella ställningstagande, finns risk för att lagstiftningen tillämpas olika för olika personer, anser juristerna.

Enligt Försäkringskassans
chefsjurist Eva Nordqvist ska handläggarna nu få instruktioner om att inte längre kräva att arbetsförmågan ska vara nedsatt för resten av livet. Enligt lagen ska arbetsförmågan vara nedsatt ”för all överskådlig framtid”. Men förvaltningsdomstolen påpekar i sin dom att ”arbetsförmågan ska utredas på nytt minst vart tredje år”