Skuldkrisen som kan hota din lön

Skuldsatta länder pekas ut som ansvarslösa av rik­are medlemmar i Euroklubben: De har misskött finanserna och folk har levt över sina tillgångar.
Europafacket befarar nu en europeisk ”lönekapplöpning mot botten.”
Vår granskning visar att under årtiondena före krisen förbättrades överskottsländernas finanser på underskottsländernas bekostnad. 
Genom pressade löner stärktes företagens konkurrenskraft i överskottsländerna gentemot omvärlden. Krisens andra sida är de växande ­förmögen­het­ernas och överskottens Europa.

Den internationella krisen, som startade 2008, var den häftigaste på 80 år. Regeringar förhindrade att den privata marknadens finanskris utvecklades till en större katastrof. Stora privata företag räddades från ruin och privata banker från kollaps. Stödet till arbetslösa begränsade misären. Men det är inte gratis. Skuldsättningen av offentlig sektor blev gigantisk. Den största under fredstid.
Vår granskning, se diagrammet, visar hur förmögnas privata överskott växer i takt med att offentliga finanser skuldsätts. Så har det också i mindre omfattning varit under tidigare ekonomiska nedgångar. Följaktligen blev de statliga underskotten rekordstora i de flesta europeiska länder.

Men samtidigt saknas inte pengar i Europa. Europa lånar inte pengar från övriga världen. ­Tvärt­om. Euro-områdets utrikesaffärer har visat överskott på tvåtusen miljarder kronor under senaste tio åren.
Europas kris handlar om fördelning av pengarna – inom Europa. Ojämlikheten växer. När välbärgades bankkonton växer blir andra mer skuldsatta. Inte minst offentliga sektorn.
Men det skiljer också mellan olika delar av Europa.
Grekland, Spanien, Portugal och Frankrike har enormt stora statliga underskott. Likaså Storbritannien och Irland. I norra Europa är underskotten mycket mindre.

Klicka här för en större grafik

Länderna med underskott i utrikesaffärerna har också de sämsta statsfinanserna. Pengar från dem strömmar ut till länder vars utrikeshandel går med plus. Finansministrar i överskottsländer, som Sveriges Anders Borg, har därmed fått en betydligt lättare sits än övriga kollegor.
Men inte i ett enda underskottsland, förutom Portugal, hade den privata sektorn underskott förra året. Inkomst­skillnaderna ökar och de som har höga inkomster lägger pengarna på hög.

Privat sektor lånade i goda tider, men när det blir kris flyttas skuldbördan till den offentliga sektorn. Den lånar och täcker upp utrikesaffärernas under­skott.
Och genom åtstramningspolitik får löntagarna, inte minst offentligt anställda, bära bördan: sänkt levnadsstandard och färre jobb. Därför växer det fackliga motståndet i Europa, därför genomförs politiska strejker.

Siffrorna ovan hur det ser det ut i underskottslandet Spanien, som bedriver en allt hårdare svångremspolitik mot löntagarna. Bland annat skars de offentliganställdas löner ner med 5 procent redan förra året och ersättningarna från a-kassan försämrades.

När EU:s finansministrar träffas i olika länder och diskuterar krav på åtstramning organiserar Europafacket ofta demonstrationer. Man befarar en europeisk lönekapplöpning mot botten. ”Europa försöker komma upp ur ett hål genom att gräva ett ännu ­djup­are”, har man sagt.
Genom att ensidigt fokusera på problemen i länder med underskott vill krafter inom EU trycka ner lönerna i hela Europa, menar Maria Jepsen, ­utrednings­chef på Europeiska fackliga utredningsinstitutet ETUI.
– Det finns sedan länge en ­ideo­logi om att löneutvecklingen ska vara låg och flexibel för att öka Europas konkurrenskraft.
I årtionden har lönerna inom EU setts som ett kostnadsproblem.
– Man tar inte hänsyn till efterfrågans stora betydelse för tillväxt.
Enligt henne utnyttjas krisen för att skära ner på löner, pensioner och offentlig sektor. Något man velat göra länge.

Skuldländernas finansiella underskott och överskottsländernas överskott är det europeiska krismyntets två sidor.