– Vi får pussla och trixa och ha oss. Ibland blir det väldigt långa dagar och det blir många delade pass. Det är ganska stressigt faktiskt att få ihop det, säger Catherine Henriksson, undersköterska vid ett äldreboende i Finspång.
Sen urminnes tider, nästan, har Kommunal slagits för att kommunerna ska ge sina anställda rätt till heltid.
Frågan återkommer år efter år, avtalsrörelse efter avtalsrörelse. Politiker har genom åren lovat att lösa frågan. Men ändå har inget hänt. Eller kanske har det hänt något?

Att någon form av heltid finns i nära hälften av kommunerna förvånar inte Sven Fernlund Skagerud, projektledare och konsult för många kommuner som infört rätt till heltid.
– Det ökar hela tiden eftersom fler och fler kommuner jobbar mer och mer med den här frågan, säger han.
Men måste man lösa heltidsfrågan på det här sättet, som tycks innebära mycket stress och pusslande för att få ihop sin heltid?
– Det finns bara två alternativ. Antingen betalar kommunen vad det kostar, och höjer upp alla till heltid. Men de pengarna finns inte. Eller så genomför man det här utan att det kostar något och då måste man införa någon slags arbetstidsmodell som innebär att de tillsvidareanställda också får hjälpa till och täcka upp på olika arbetsplatser.

Här är några exempel på effekter som uppstått på grund av att kommunen infört rätt till heltid.
– Tjänsterna görs inte alltid om till heltidstjänster. All arbetstid schemaläggs inte, det blir upp till personalen själv att pussla ihop sin heltid.
– Kombinationstjänster införs och personalen får jobba på två eller flera olika arbetsställen.
– Varannan helgarbete har återinförts.
– Det har blivit fler så kallade delade turer, där en arbetsdag kan styckas upp i två eller flera arbetspass.
– Kortare men fler arbetspass.

Lite grovt kan man säga att de som tidigare varit tillsvidareanställda på heltid blir förlorare när rätten till heltid införs, medan timvikarier och deltidsanställda blir vinnarna, eftersom de får mer arbetstid och högre lön.
– Vi har nog aldrig fått så mycket kritik som fackliga företrädare som efter att rätten till heltid infördes förra året. Många av de som redan hade heltid var arga och upplevde att de plötsligt fick springa runt som timvikarier, säger Malin Björgum, Kommunals ordförande i Oxelösund.

Vid äldreboendet i Finspång har en del i personalgruppen gått ner i arbetstid, för att slippa det de där kallar för resurspass, arbetstid på annan arbetsplats, säger undersköterskan Catherine Henriksson.
– Om alla skulle gå upp till heltid så skulle det bli mer problem med scheman. Nu är det flera som gått ner till 75-80 procent. Det är sådana som haft heltid innan som gått ner i procent.
Så då har rätten till heltid fått motsatt effekt?
– Ja, för en del har det blivit så.

KA:s undersökning

Andel av kommunerna som har rätt till heltid. JA 44%    
Finns rätten i alla verksamheter? JA 23% NEJ 76%  
Har det uppstått negativa effekter av rätten till heltid?   JA 73% NEJ 17%  VET EJ 10 %
Har varannan helg-arbete införts? JA 48% NEJ 38% VET EJ 14%
Måste de anställda jobba på andra arbetsplatser? JA 79% NEJ 17% VET EJ 4%
Så fungerar heltiden där den finns. BRA 32% DÅLIGT 7% BÅDE OCH 61%
Har fler delade turer införts? JA 52% NEJ 37% VET EJ 17%
Är arbetstiden schemalagd? JA 34% NEJ 15% DELVIS 44%
Har kommunen skjutit till pengar? JA 14% NEJ 73% VET EJ 13%

SÅ GJORDE VI:
Vi frågade Kommunals 323 kommunsektioner om hur rätten till heltid fungerar i praktiken.

Vi fick svar från 270 stycken (svarsfrekvens 84%).
Svaren från sektionerna täcker in 257 kommuner av 290 (89%).
Sektioner med landstingsanställda/privatanställda medlemmar ingår inte i undersökningen.