På Midskogens äldreboende i Luleå får de boende både måla och använda anläggningens spa-avdelning. Liam, 2 år, har fått följa med till äldreboendet och iakttar när undersköterskan Gerd Ylitalo och Maria Andersson målar. Bild:

Tillsammans med Gerd Ylitalo är Susann ansvarig för boendets så kallade kulturgrupp. Den organiserar bland annat konstcirklar där de boende målar.
Gerd Ylitalo som gått egen konstutbildning leder kurserna.
– När det är höst målar vi mycket skog, bär och färger. Till jul brukar vi göra tomtar och julkort. Just nu är vi inne i en Picassoperiod, säger hon.
Susann Ericsson tror att det goda arbetsklimatet vid boendet delvis beror på arbetsgrupperna.
– Alla fick välja uppgifter och grupper när vi började. Det skapade samhörighet och delaktighet, säger hon.
Aktiviteter, välbefinnade och livskvalitet är ledstjärnor för Midskogen B. Något som fick SPRF – Sveriges Pensionärers Riksförbund – att utse boendet till årets bästa år 2009.
Men kulturgruppen är bara en av boendets ansvarsgrupper. En annan sköter boendets spa-och relaxavdelning. Här finns både frisörstolar och massagebänk och de boende kan få bubbelbad, behandlingsbad i oljor eller bastu kombinerat med fotbehandling.
– En sköterska kan ordinera massage i stället för medicin. De som är oroliga kan lugnas av att sitta i badet och lyssna på musik hemifrån. Det syns att dom njuter, säger Gerd Ylitalo.
Ytterligare en arbetsgrupp ansvarar för trädgården där personal och boende arbetar tillsammans och sätter potatis, planterar blommor eller sår örter. I trädgården växer allt från gurkor och rädisor till smultron och vinbär.
För kalla vintrar finns det även en vinterträdgård inomhus med gröna växter och fågelbur med undulater.

De som flyttar till Midskogen får ta med sina husdjur. Både hundar och katter har samsats, även om boendet bara har en huskatt för tillfället.
– När de boende har hundar är det vi som rastar dom. Det går inte att ha allergi för dem som arbetar här, säger Gerd Ylitalo.
Boendet öppnade 2007 och har sex avdelningar. Här bor 55 personer som vårdas av 70  undersköterskor. Två av avdelningarna är anpassade för demenssjuka.
En av dem har anpassats ytterligare för demenssjuka som är oroliga och utagerande. Här är den fysiska miljön uttalat spartansk för att spara de sjuka från alltför många sinnesintryck.
Vita gardiner, inga tavlor men en mild lindblomsgrön färg på väggarna.  Möblerna är röda för att synas och tv har valts bort. Matrummet saknar dekorationer och dukar och köket har dörrar som kan stänga ute slammer och ljud från köksmaskiner.
Här arbetar undersköterskorna Malin Sundkvist och Marie Lindberg.
– Vi pratar inte så mycket. Och vi skrattar inte högt. Här ska vara så tyst som möjligt, säger Malin Sundkvist.

Arbetet kan innebära att få både slag och tillmälen. Eller att gå emellan när två boende hamnar i konflikt. Personalen bär överfallslarm.
– Sjukdomen kan göra att alla spärrar släpper, även sexuellt. Ibland hänger smockan i luften, säger Marie Lindberg.
– Många tror att en demenssjuk är en tant med handväska som packar för att åka hem. Men demens kan se så olika ut, säger Malin Sundkvist.
Deras avdelning är en sluss. Härifrån flyttas utagerande demenssjuka vidare till övriga avdelningar.
– Ett mål här är att minska medicineringen. För en del tas medicinerna bort när de kommer hit. Ibland kan det ta ett par år innan en person blivit tillräckligt lugn för att byta avdelning, säger Malin Sundkvist och betonar ömsesidigheten mellan personal och boende.
– Vi får så mycket tillbaka. När jag lugnat någon som varit orolig blir jag så glad över att ha lyckats.

Sex råd för en bättre livsmiljö för demenssjuka

1 Lugn och stressfri miljö med låga ljudnivåer och lugnt arbetstempo. Avskalad fysisk miljö med få utsmyckningar, dukar och dekorationer. Ingen tv och extra ljudisolerade lägenheter för att undgå stressande ljud.

2 Använd få ord i stället för långa meningar som innehåller en ström av ord. Säg hellre: "Varsågod" i stället för "Nu har jag dukat fram middagen och vi ska sätta oss och äta."

3 Rör dig lugnt och jäkta inte fram i arbetet. Anpassa arbetstempo efter den sjuka och ta dig tid.

4 Använd kroppsspråket - exempelvis armar och händer - för att göra dina talade budskap mer tydliga. Exempelvis sätta dig ner eller visa med hjälp av gester om en boende föreslås att sätta sig på en viss plats.

5 Låt bli att föra korsande samtal över huvudet på den demenssjuka. Om två undersköterskor följer och hjälper en boende till sitt rum så står den ena för samtal och kontakt medan den andra sköterskan är en tyst hjälpande hand.

6 Sitt ner, ta dig tid, förmedla lugn och ge kroppskontakt om en boende blir aggressiv eller orolig.