Det finns en stor grundläggande skillnad mellan pengar i form av överskott som motiveras av vinstintresse och pengar som motiveras av samhälleliga behov som inte kan kvittas ut som vinster.
Denna försåtliga sammanblandning och retoriska fälla har moderaterna utnyttjat som politiskt trumfkort en längre tid nu. Den krassa verklighet som strategin med skattesänkningar blir allt svårare och allt mer kostsam att dölja. Nu gäller det för socialdemokraterna att se klart i denna fråga och genomskåda lögnen som moderaterna grundar sin sysselsättningspolitik på, nämligen att en mindre generös arbetslöshetsförsäkring skulle leda till lägre arbetslöshet och att skattesänkningar, framförallt jobbskatteavdraget, skulle skapa fler arbetstillfällen.

Hur länge kommer statskassan räcka för att köpa väljare? När höljet av högeralliansens arbetslinje är avskalat framträder den radikalt ändrade fördelningen av resurser mellan människor i Sverige. De med hög inkomst har till skillnad mot dem med låg inkomst fått större skattesänkningar samtidigt som minskade intäkter gjort att samhällets resurser fördelas allt mer olika. Det är mot detta som socialdemokraterna borde genomföra en skatteoffensiv. Håkan Juholt borde möta Fredrik Reinfeldt, som tjatar om att det ska löna sig att arbeta, med att det lönar sig att betala skatt. Även här har socialdemokraterna varit alltför sena att upptäcka moderaternas retoriska knep med den falskt konstruerade motsättningen mellan skatter och arbete.

En allt svagare offentlig sektor har samband med en allt svagare socialdemokrati. Det är en tendens som funnits sedan 1980-talet. Socialdemokratin måste hitta tillbaka till idén om den offentliga sektorn. Den svenska välfärdsmodellen byggdes ju upp under goda ekonomiska tider för att möta behoven under sämre tider. Denna socialdemokratins bärande idé är lika aktuell idag och utvecklingen på senare tid visar tydligt att den behöver försvaras aktivt mot attacker från en samlad borgerlighet.

S måste gå i konfrontation med M och visa att det finns en motsättning mellan sänkt skatt och en hygglig kvalitet i välfärden. Det är viktigt att skattediskussionen inte sker isolerat från annan politik. Det räcker inte bara att tala om att ett femte jobbskatteavdrag är ondskefullt i sig, diskussionen måste utgå från de ökade klyftor som politiken leder till. Samtidigt måste socialdemokraterna påminna människorna om att skatter är medel och aldrig mål i sig till skillnad från vinster som är överskottens mål. Socialdemokraterna borde sätta in insatser för att avväpna jobbskatteavdragets påstådda positiva effekter.

Det kan heller inte vara så att bara de som har arbete ska gynnas i ett samhälle. Så länge som en människa har arbete är det lätt att se jobbskatteavdragets fördelar men vad händer när människorna blir arbetslösa? Att bli arbetslös innebär att de hamnar i social- och arbetslöshetsförsäkringssystemet och tvingas att leva på snart obefintliga bidrag.

Socialdemokraterna måste inrikta sin politik på att bli mer solidariska med den grupp av människor som inte har ett arbete att gå till. De måste också kraftfullt ta avstånd från moderaternas åsikt om att de arbetslösa behöver ha en uppsträckning för att kunna bli bättre på att söka jobb. De måste hitta tillbaka till sina rötter för att åter uppröras av samhällets orättvisor och för att kunna kanalisera besvikelsen och ilskan både innanför och utanför löntagarkollektiven.

Patrik Wikström,
Örebro