Färre förtidspensionärer med rehabgarantin

– Frågan är om rehabiliteringsgarantin som den ser ut i dag räcker till, säger Hillevi Busch en av forskarna bakom utvärderingen.

Det här är den andra granskningen av garantins effekter och resultatet är mer positivt än tidigare. De som deltagit mår bättre och ju längre rehabiliteringsgarantin har funnits, desto mer sjunker sjukfrånvaron efter att den sjukskrivne fått hjälp. För personer som 2010 fick rehabilitering inom garantin minskade risken avsevärt att de skulle förtidspensioneras sex till tolv månader efter avslutad behandling. För jämförelsegruppen, sjukskrivna som inte ingått i garantin, var den risken hela 170 procent högre.
Regeringens riktade extrapengar till landstingen verkar alltså ha gett effekt.

Totalt sett har över 60 000 sjuka fått hjälp genom rehabiliteringsgarantin. Men hälften av patienterna är långtidssjukrivna, en stor del till och med utförsäkrade. Och det var inte tanken med reformen. Målgruppen ska vara personer som är i början av en sjukskrivning. Den rehabilitering som erbjuds (teambaserad smärtbehandling för patienter med värk i rörelseorganen och kognitiv beteendeterapi för psykiska diagnoser), är anpassade för det.
– Nu använder man metoderna på personer som kanske har varit sjukskrivna i tio år. Det kanske till och med missgynnar dem att få en så omfattande rehabilitering, att det förstärker sjukrollen, säger Hillevi Busch som är fil doktor i psykologi vid Karolinska institutet.
Landstingen har velat beta av de som väntat länge på att få rehabilitering, vilket är förståeligt.  Men för den här gruppen behövs troligen en annan typ av insatser.
– Regeringen måste bättre identifiera målgruppen för garantin. De långtidssjukskrivna kanske ska erbjudas ett liknande program men som har fokus på att höja livskvaliteten snarare än att de ska återgå i arbete eftersom det inte är realistiskt, säger Hillevi Busch.
Det kan ändå ha samhällsekonomiska effekter, till exempel att de patienterna använder färre mediciner och besöker sjukvården mer sällan, påpekar hon.

Forskarna bakom rapporten anser också att kopplingen till arbetslivet måste stärkas, något de privata specialistenheterna länge varit bättre på.
– Inte minst inom primärvården finns en ovana att arbeta i nära samarbete med arbetsplatsen.
En del av de som fått rehabilitering har ökat sin sjukfrånvaro efter det att de fått hjälp. Ett resultat som är svårt att förklara, enligt Hillevi Busch.
– Men en tanke kan vara att det handlar om människor som haft många korta sjukskrivningar och när de går in i rehabilitering så blommar problemen ut.