”Namnbrickorna försvunna”

Forskarna Johan Berlin och Eric Carlström har jämfört kulturen inom den psykiatriska slutenvården med den hos traumateam på akutmottagningar. Personalen på akuten är stolta. Det gäller inte psykiatrin.
– Man har ett förflutet med övergrepp, det gör att man smygskäms även om väldigt få var med på 1970-talet, säger Johan Berlin.
Ett tydligt tecken är att bältessängen ofta står på en undanskymd plats och att personalen inte vill berätta om den. Traumarummet på akuten har en annan status.
På akuten har personalen arbetskläder och bär namnbrickor synligt. Brickorna visar vilken funktion man har. Passerkort bärs synligt.

Inom psykiatrin använder personalen ofta sina egna kläder och alla bär inte namnbrickor. Efternamnet på passerkortet kan vara övertejpat. En del är rädda för att bli utsatta för hot. Men andra svar finns också.
– De säger att vi har så nära kontakt, patienterna vet ju vilka vi är. Andra säger att namnbrickorna försvunnit i tvätten.
Att personalen använder privata kläder och undviker namnbrickor skulle kunna förklaras med att man eftersträvar en situation som främjar behandlingen.

Men Johan Berlin tror inte att det är allt, han tror att det handlar om att ta avstånd från mentalvårdens mörka historia.
Resultatet blir grumliga roller och att det är svårt att rekrytera personal.
– När det inte finns läkare ställer det högre krav på skötarna och då blir det svårt att rekrytera den yrkesgruppen också. Det behövs strategier på ledningsnivå.