Första gången såg jag henne på en scen, en kaxig och brutalt rolig ståuppkomiker som fick publiken att vrida sig av skratt: Zinat Pirzadeh kan konsten att träffsäkert sätta skrattspegeln på det pinsamma och tragiska i livet och förvandla de hemskaste erfarenheter till humor.
I  debutromanen är det en delvis annan röst som talar, mer känslosam och vredgad. Men alltjämt en kaxig flickas stämma, en som inte accepterar at bli vingklippt och inlåst. Som gör revolt och betalar priset. Och vars olydnad  – precis som i många sagor – är nödvändig för att uppnå friheten. ”Stygga” flickor kommer inte alltid hur långt som helst, men den som inte försöker uppnår inget alls.  Det drastiska och burleska från ståuppandet finns här, men nu parat med vemod, sorg och vrede, men utan hat och hämndbegär.

Iran har fött en rad framgångsrika författare. Utvägen för många unga har varit läsande, skrivande, studier.  Zinats berättelse om flickan Shirins uppväxt och uppror har Iran under åren före och efter revolutionen 1979 som berättarram. Men den är författad i Sverige, dit hon flydde, på det nya hemlandets språk.  I förordet skriver hon:
”Tack till mitt forna land som skänkte mig livet – och mitt nya som återgav mig det. ”
Författaren inspireras av sagotraditionen och placerar sin huvudperson i en rik och disharmonisk släkt i ett stort hus omvävt av mystik och oförlösta konflikter. Mamman och pappan hatälskar varandra, i ett hemligt rum förlöser mamman sin vrede. Shirin behandlas nyckfullt, får ömsom stryk och hätska ord, ömsom presenter och ömhet.

Samtidigt hårdnar det politiska klimatet, Shahens diktatur ersätts av Ayatollans religiösa skräckvälde och krig mot Irak.
Genom Shirins ögon får vi bilder av ett land där kvinnor fångade i traditionens järngrepp söker strategier för att öka sitt livsutrymme. Ofta stavas det pengar, men det räcker inte alltid. Här, liksom i Dilsa Demirbag Steens böcker, finns en stark och kärleksfull mormor som räddaren i nöden. 

Grymheterna, blodet och tortyren följer texten som en skugga. Men den kämpande Shirin gör att förståelse och identifikation med flickan som sökte friheten ändå blir möjlig.