Du brukar hänvisa till vetenskapen när det gäller stödet till jobbskatteavdragets effekter. Exempelvis Konjunktur­insti­tutets och finansdepartementets analyser. De utgår ifrån att folk jobbar precis så mycket som de vill.
– Vi gör olika beräkningar som bygger på olika typer av modeller, och sedan finns det en väldigt bred erfarenhet att luta sig emot. Dagens femprocentiga sysselsättningsökning i privat sektor tyder på att ekonomin fungerar annorlunda, vilket jobbskatteavdraget bidragit till.

Men modellerna grundas på orealistiska antaganden.
– De grundas på samma antaganden (om arbetsmarknaden) som ligger till grund för alla bedömningar av ekonomin.

Och ett är att alla jobbar precis så mycket som de vill.
– Dom grundar sig på en lång rad olika antaganden. Och sedan har det visat sig att de överstämmer väl med utveckling i olika länder under olika perioder.

Borg hävdar att om man höjer marginalskatterna tenderar färre människor att arbeta och tvärt om.

Finansdepartementets analys förutsätter också att alla arbetslösa har rätt till a-kassa.
– Det finns säkert olika antaganden som görs i de här modellerna och då är det ju bra att det gjorts olika bedömningar från Finanspolitiska rådet, KI, Finansdepartementet, SNS och ett stort antal akademiska ekonomer.
De bygger ju på samma grund­­modell.
– Lite olika standardmodeller för arbetsmarknaden som vi och Riksbanken använder sig av vid våra bedömningar.

KA visar Anders Borg diagrammet (se nedan) vi tagit fram som visar att högre skatter gått hand i hand med fler jobb för kvinnor fram till 1990-talet då skattenivån sänktes och kvinnors sysselsättning minskade.
Anders Borg för fram att avskaffandet av sambeskattning (1972) och utbyggnaden av barn­omsorgen gjorde det lönsammare för kvinnor att förvärvsarbeta.

Det är väl uppenbart att jobben för kvinnorna i hög grad kom i den skattefinansierade offentliga sektorn?
– Det är väl uppenbart att om man har ett system med sambeskattning, som i Tyskland eller Italien, så får man mycket lägre kvinnlig förvärvsfrekvens. Likaså med mindre utbyggd ­barn­omsorg.

När skatterna sedan sänktes, ”det blev lönsammare att arbeta”, så sjönk andelen kvinnor som jobbar.
– Vi hade en internationell lågkonjunktur 2009-2010. Nu räknar vi med att vi får stora sysselsättningseffekter, inte minst på deltidsarbetande kvinnor.