Det visar en utvärdering av de riktlinjer som infördes 2008, det så kallade beslutsstödet. Med det fick läkarna bestämda rekommenderade antal dagar som de ska sjukskriva för olika diagnoser. Syftet var att få en mer enhetlig bedömning och undvika onödigt långa sjukskrivningar.
Flera utvärderingar har gjorts redan. De har visat att beslutsstödet lett till kortare sjukskrivningstider och mindre skillnader mellan länen. Fortfarande är dock till exempel jämtar sjukskrivna i snitt nästan tio dagar längre än värmlänningar.

Den nya utvärderingen visar att riktlinjerna också har minskat antalet nystartade sjukskrivningar. Främst är det personer med psykiska problem som i lägre grad sjukskrivs idag. Kvinnor är också, jämfört med innan riktlinjerna kom, hemma något kortare tid än männen. Det är också kvinnorna som påverkats mest av riktlinjerna. Men fortfarande är fler kvinnor än män sjukskrivna totalt sett.
Längst sjukskrivningstid har patienter med tumörsjukdomar eller psykiska diagnoser. Cancerpatienter har minskat sin sjukskrivningstid från i snitt 62 till 56 dagar. De med psykiska problem har minskat dagarna från i snitt 73 till 61 dagar.

En annan rapport visar samtidigt att läkarkåren fortfarande, av rädsla för att hamna i konflikt med patienten, sjukskriver längre än de egentligen tycker är befogat. Allmänläkaren Monika Engblom har i en avhandling vid Karolinska institutet intervjuat 2500 läkare och en majoritet uppger att de minst en gång per månad sjukskriver patienter längre än vad sjukdomen egentligen kräver. Manliga läkare och yngre delar av yrkeskåren är de som är mest konflikträdda.