Katarina Johansson tar en flaska ur skåpet och börjar läsa på den.
– Det här är en typiskt lurig sak, det står ”organic” och ”kakao” på. Man tror att det är baserat på naturliga oljor, och så är det egentligen mineraloljor från råolja, säger hon.
– Ja, det tror man ju, instämmer Maria Gabrielsson.
Katarina läser vidare på flaskan. Krämen innehåller också miljöfarliga siloxaner och parfym. Parfym innehåller ofta skadliga ämnen, men de behöver inte skrivas ut.
Katarina fortsätter plocka flaskor och tuber ur skåpet. Alla innehåller ämnen som kan skada kroppen, naturen eller både och.

Maria Gabrielsson är
förvånad över att hennes badrumsskåp är en sådan giftbomb. Hon visste att hygienprodukter kan innehålla skadliga ämnen, men trodde att det framförallt var de billiga som var dåliga. Krämen från apoteket och det dyra schampot från frisören trodde hon skulle vara bra.
– Det är läskigt när man tänker på det, säger Maria.

Katarina Johansson har
skrivit boken ”Badskumt”, som är en noggrann genomgång av hygienprodukter, vilka ämnen som ingår och vilka skador de kan orsaka. I flera år hade hon samlat på sig information om ämnet.
– När jag pratade med folk var det ingen som hade reflekterat över detta. Jag tänkte att det här måste man berätta om, säger Katarina Johansson.
De flesta verkar tro att allt som säljs är kontrollerat och godkänt av någon myndighet. Och att de kemikalier som inte är förbjudna är säkra att använda. Men så är det långt ifrån.
– Jag är övertygad om att mycket som är tillåtet idag kommer att vara förbjudet om några år, säger Katarina Johansson.
Många ämnen som används kan vara farliga, till exempel misstänkt cancerframkallande. Men de får ändå användas, eftersom en liten mängd anses ofarlig. Dessutom används tusentals ämnen som man inte vet så mycket om hur de påverkar kroppen och naturen.

Maria ställer många
frågor till Katarina. En fråga är förstås varför det är skadliga ämnen i produkter som ska göra oss rena och snygga.
Katarina Johansson förklarar att det framförallt är en fråga om ekonomi. Bra ämnen är ofta dyrare, därför väljer företagen sämre och billigare ämnen.
Men konsumenternas förväntningar är också en orsak. Många vill ha schampo som luktar gott och håller länge, och då krävs det parfym och mycket konserveringsmedel. Men det kanske färre vill ha, när de får reda på farorna.
– Om folk blir mer medvetna kan det leda till att branschen skärper sig, säger Katarina Johansson.

Maria Gabrielsson vill
genast slänga ut en massa produkter, men Katarina uppmanar henne att ta det lugnt, använda upp det hon redan har och i stället köpa bra saker när hon behöver nytt.
Men hennes viktigaste tips är ändå att använda mindre mängd produkter.
– Mycket kan rationaliseras bort utan att man behöver vara grå och illaluktande, säger Katarina Johansson.

Maria Gabrielsson

Bor: Stockholm.
Yrke: Fritidsledare.
Ålder: 47 år.
Familj: Ola och två barn, 8 och 11 år.

Katarina Johansson

Bor: Stockholm.
Yrke: Miljöjournalist, dokumentärfilmare. Har skrivit boken "Badskumt" (Ord­front förlag).
Ålder: 40 år.
Familj: Sambo och barn på väg.

Katarinas tips

Välj bort. Att använda färre produkter och mindre mängd är det enklaste sättet att minska skadlig påverkan. Tänk efter: Behöver du ansiktskräm med solskydd i november? Deo en lugn, ledig dag? Ställ frågan "behöver jag det här?" inför varje produkt.

Läs innehållsförteckningen. Det är svårt att lära sig alla ämnen man bör undvika, men långa listor med krångliga ord är ett varningstecken. De första ämnena i listan är de det finns mest av, koncentrera dig på dem.

Parfym. I parfymer finns ofta skadliga ämnen. Det är onödigt att ha parfym både i schampot, deon och hudkrämen. Välj oparfymerat och ta i stället en parfym i håret eller på kläderna om du inte vill vara utan.

Undvik miljö­värstingarna:
Triclosan, kan finnas i tandkräm och deodoranter. Zinkpyrition, finns i mjällschampo, bland annat storsäljaren Head & Shoulders.

Välj fast tvål.
Flytande innehåller fler tveksamma ämnen. Använd tvålkopp så tvålen torkar mellan varven.

Naturligt är bäst - eller?

Mineraloljor är jättevanliga i hudkrämer. Fördelen med dem är att de håller länge och sällan orsakar allergier. De framställs ur råolja, precis som bensin. Det finns studier som visar samband mellan mineraloljor och ledsjukdomar. Men framförallt är de ett stort miljöproblem. I innehållslistor heter de bland annat "paraffin" och "petrolatum".
Naturliga oljor anses av många bättre för huden, men de kan ge allergier. De är bättre för miljön om de tillverkas på ett hållbart sätt. I innehållslistor har de latinska namn efter växten de kommer ifrån, till exempel "olea europaea" (olivolja).
Katarina Johansson tycker att fördelarna med naturliga oljor överväger.

Schampo, ett trassligt exempel

Många schampon är starka och gör håret risigt. Då vill man använda balsam, och kanske sprej eller gelé för att få det fint. Och då krävs det ett starkt schampo för att få det rent från alla kemikalier. Det blir en ond cirkel där man använder allt mer kemikalier. Ett mildare schampo från början kan göra att man inte behöver balsam eller styling. 

Gör så här: Välj bort schampon med tensider som heter sodium lauryl sulfate och sodium laureth sulfate, som kan skada både huden och miljön. "Snällare" tensider har namn som slutar på -glucoside eller glutamat. Välj bort balsam och stylingprodukter med silikoner och mineraloljor.