– Det kommer behövas mycket utbildning av vårdpersonalen, säger Barbro O’Connor på Röda korsets tortyrcenter.
Den stora gruppen flyktingar är idag mellan 20 och 50 år, visar SCB:s kartläggning av ett urval av de största flyktingländerna under 80-talet och framåt. De äldsta kommer alltså om 30 år behöva hjälp av svensk äldreomsorg.
Röda korset uppskattar att det i Sverige lever minst 100 000 flyktingar som bär på så kallad posttraumatiskt stress (PTSD). Det innebär att personen har ständig ångest långt efter att den hemska upplevelsen har ägt rum. Små detaljer i vardagen kan trigga igång fruktansvärda minnen och det är vanligt med mardrömmar. På Röda Korsets center för torterade flyktingar i Malmö får några hundra varje år hjälp att bearbeta sina upplevelser. En del får också gå i terapi i den allmänna vården.
– Men den stora majoriteten får ingen hjälp. De flesta förtränger vad de har varit med om, säger Barbro O’Connor, som är verksamhetschef.

Allt fler gamla flyktingar.Klicka här för stor grafik!
Barbro O´ConnorBarbro O´Connor
Kajsa BåkmanKajsa Båkman

Men när en människa blir gammal tränger det allra hemskaste de gömt inom sig fram igen. Att tvingas ta hjälp med personlig hygien, utlöser ofta minnen av övergrepp. De som får demens har svårast att värja sig.
– För dem blir det mycket mer dramatiskt. Det blir som att lyfta på locket till det förflutna, förklarar Silviasjuksköterskan Kajsa Båkman.
Hon började sitt yrkesliv som undersköterska på Judiska hemmet i Stockholm och har funderat mycket över hur vården ska hantera gamla som bär på trauman. För det kommer att bli många.

Statistiska Centralbyrån
, SCB, har på Kommunalarbetarens uppdrag tagit fram uppgifter på åldersfördelning för de människor som under 80-, 90- och 2000-talen kommit till Sverige från de största flyktingländerna (se grafiken ovan). De flesta är idag i den yngre medelåldern, men om 30 år kommer problemet att vara en realitet för den svenska vården.
– Det skrämmer mig lite att vi inte har någon beredskap för det här, säger Kajsa Båkman.
Personer med PTSD riskerar dessutom att i högre grad än andra att utveckla demens. Det visar studier på amerikanska krigsveteraner. Även de flyktingar som idag får vård, kan få problem när de blir gamla.
– De blir aldrig riktigt färdigbehandlade utan är sårbara livet ut, säger Barbro O’Connor.
Hon är bekymrad över att den svenska vården visat så lite intresse för den kunskap som krävs.
– Det är i äldrevården det här problemet kommer att landa. Förutom utbildningsbehovet krävs språkkunniga undersköterskor. Många äldre tappar svenskan när de får minnesstörningar, påpekar hon.

På Socialstyrelsen
är man medveten om framtidsscenariot, men medger att det inte finns någon uttalad strategi för att möta problemen.
– Men jag tror absolut att det kommer att bli en väldigt viktig fråga att arbeta med, säger utredaren Welat Songur.