Den isiga snön fräser ilsket under däcken när Ethel Henriksson rivstartar från parkeringen utanför höghuset på Mjölkvägen 16 i Ersboda utanför Umeå. Hon har just serverat en kopp te till 90-åriga Iris Andersson som är beviljad hjälp med medicin, och socialt stöd som det heter. Men, som den gamla kvinnan hinner konstatera medan vi med jackorna redan på, ursäktande backar mot dörren:
– Det är svårt för oss att hinna några stordåd tillsammans på 10 minuter.

Ethel Henriksson gasar på genom kurvorna och den lilla bilen studsar över den tjälskadade vägen mot byn Ersmark och 83-åriga Ruth Gyllanders vackra hemman. Här ska Ethel göra gröt och diska undan.
– Rallyhemtjänst, skrattar hon sarkastiskt. Visst, vi håller fartgränserna, men det är ju på transporten man kan spara tid.
Som för många andra hemtjänster går dagen ut på att jaga minuter för hemtjänstgrupp nord i Umeå. Men i höstas fick de nya scheman där besöken hos de gamla till och med gick omlott: 9.00 till 09.15 hos Ruth och sedan 09.14 hos Erland. Den som började jobbet klockan 07.00, kunde dessutom ha första besöket 07.01. Inga restider, ingen paus, inga luckor för det oförutsedda.
– När jag börjar vill jag hämta nycklar, ta mitt schema, läsa om något har hänt med kunderna under natten. På vintern är tjänstebilarna ofta överisade och igensnöade. Det kan ta 20 minuter och då är man redan efter, säger Ethel Henriksson.

Två saker skedde i Umeå kommun förra året. Kommunen införde den nya valfrihetslagen i hemtjänsten, LOV. Och politikerna beslutade att hemtjänsten måste effektiviseras med sju miljoner. Ersättningen per hemtjänsttimme sänktes från 232 till 212 kronor. Det ledde också till att man skar ner i kringtiden, den tid som personalen har på sig att ta rast, ha arbetsplatsträffar, resa mellan kunderna. Personalen, facket och ledningen är överens om att det är den sänkta ersättningen och den minskade kringtiden som gjort att personalen pressas hårdare.
– Men man kan inte skylla på LOV att ersättningen sänktes, det berodde på att vi hade ett underskott, säger Gerd Iverts, på kommunstaben.
Samtidigt har det som främst försämrat personalens arbetsvillkor, bantningen av kringtiden, en direkt koppling till valfrihetslagen. Före LOV var kringtiden 11,34 minuter för privat och 18,83 minuter för kommunal hemtjänst. Men valfrihetslagen kräver samma nivå.
– Vi kunde ha erbjudit de privata lika högt, men när det inte fanns mer pengar så chansade politikerna på att det skulle gå med den lägre nivån, säger Gerd Iverts.
Idag går hemtjänsten inte längre back, men det är ”på håret” som verksamhetschef Viviann Dannelöv säger. Förklaringen är samordningsvinster och bättre planering. Men det är samma planering som stressar personalen.
– Vi jobbar gratis en halvtimme på morgonen för att hinna, säger Roger Lundberg, skyddsombud för hemtjänst östra centrum.

På Arbetsmiljöverkets bord finns nu två 6:6A från Kommunal, det vill säga en begäran om ingripande. Den första anmälan har redan lett till att Arbetsmiljöverket krävt att kommunen ska agera.
– Vi ser allvarligt på det här. Det har skapat en jättestor stresssituation för personalen, säger inspektör Julia Thonérfeldt.
Verksamhetschef Viviann Dannelöv säger att schemat ska ändras och inte längre bygga på så exakta tidpunkter. Hon hävdar att raster och restider visst är inplanerade, men de är inte utskrivna och problemet är främst ”pedagogiskt”. Däremot måste personalen finna sig i att bli mer flexibel.
– Med ökat brukarfokus måste vi ha den ekvationen och få den att gå ihop.

Umeås socialdemokratiska politiska ledning har satt ett mål på 80 procent kommunal hemtjänst, idag har de privata företagen över en tredjedel av brukarna.
– Därför måste vi förbättra kvaliteten, säger socialnämndens ordförande Eva Andersson (S).
Och det är bråttom nu. Om tre år ska Umeå ha Sveriges bästa hemtjänst har politikerna bestämt.

Så sätts ersättningen

Nattjänst och matdistribution där kringtiden är väldigt hög konkurrensutsätts ofta inte. Förtjänsten är för låg för privata utförare.
I Umeå ligger även kostnader för arbetsledning, lokaler och chefer i annan budget.
Det skiljer också i ersättningsnivå mellan kommuner som betalar för beviljad tid eller utförd tid.
Men Socialstyrelsen pekar på "anmärkningsvärt stora skillnader i ersättningsnivåer" mellan olika kommuner.
- Att driva verksamheter på, säg 260 kr per timme, tror vi inte går, säger Sven Lusensky, projektledare på Socialstyrelsen.