Hemtjänstval knäcker kommunalarna

– Det är helt makalöst hur kommunen trodde att det här skulle fungera, säger Stefan Lennartsson.
Han är inspektör på Arbetsmiljöverket i Göteborg som i höstas till slut la ett hot om vite mot Borås kommun. Orsaken var orimliga arbetsvillkor i hemtjänsten. Men att det hade blivit så illa berodde på att Borås infört den nya lagen om valfrihet i hemtjänsten (LOV). KA har hittat flera anmälningar på arbetsmiljöinspektörernas bord mot kommuner som infört LOV. För personalen, och ofta även för kommunen, är det tydligt att det finns ett samband.
– Det blev mer pressat för personalen när vi införde LOV för vi satte för låg kringtid, säger Carin Liesén Lindqvist, som arbetar som utredare av det nya valfrihetssystemet i Borås.

Klicka här för kartan som PDF.

Kringtiden, det vill säga hur stor del av arbetstiden som personalen inte är hos brukaren utan använder till resor, pauser, arbetsplanering och social dokumentation är ett centralt begrepp i historien om LOV. För det är här det går att spara pengar när man inför det nya systemet, förklarar Greger Bengtsson, på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
– Det handlar om att få fram en så effektiv organisation som möjligt, men samtidigt ha så hög kvalitet att man kan konkurrera med de privata företagen. Det här är en tuff omställning, troligen en av de största utmaningarna inom hemtjänsten framöver, säger han.

I Borås ledde åtstramningen till att personalen försågs med ett särskilt stämpelkort för kringtiden. De fick stämpla in och ut för all personaltid, till exempel när de gick på toaletten. Schemat sattes så snävt att undersköterskorna till slut tvingades fuska med de gamlas tid för att hinna med.
– Vi sprang bara fortare och fortare för det fanns ingen restid och besöken låg på varandra. Sen fick vi skäll när de gamla inte fick den tid de beviljats. Då började vi lägga till minuter i systemet så det såg ut som att vi varit där längre, säger Lena Sänd, huvudskyddsombud på stadsdel väster i Borås.

När det kom fram reagerade kommunledningen. Stämpelkortet för raster slopades, kringtiden har höjts och schablonerna för varje insats tagits bort. Arbetsmiljöverket har godkänt förändringarna.
– Det är svårt att hitta rätt nivå, för kommunen kan inte riskera ett för vidlyftigt pris. Då blir det stora vinster för företagen och vi sitter i fällan och kan inte pressa ner det, säger Carin Liesén Lindqvist, kommunens LOV-utredare.
Tanken med hemtjänstvalet är att konkurrensen ska vässa kvalitet och slipa kostnader. Men kommunerna pressar priset redan i förväg. Inte sällan sneglar man på vilken ersättning privata företag klarar sig på. Rättvik är en av de 80-tal kommuner som beslutat införa LOV, men som först vill komma ner i rätt kostnadsnivå.
– Man måste slimma organisationen när man inför LOV. Förut var budgeten baserad från en prognos från hemtjänsten. Nu utgår vi från det som är debiteringsbart, säger projektledare Ramón Pérez Cortés.

Ingela Målqvist, personalvetare och utredare på Karolinska Institutet, har dragit samma slutsats. Hon menar att det beror på hur ersättningssystemet är utformat och att valfrihetslagen kräver samma villkor för kommunal och privat hemtjänst.
– När varje hemtjänstenhet måste bära sina egna kostnader kan den inte påverka intäkterna annat än att kapa i kringtiden. Min erfarenhet är att då får varje undersköterska lösa sin egen dag och det blir väldigt pressat, säger hon.

Lagen säger att den privata och den kommunala hemtjänsten ska ha samma ersättningsnivå.
– Men det betyder inte att man måste sänka sin ersättning. Man kan lika gärna välja att ge samma nivå som tidigare till de privata aktörerna, påpekar Sven Lusensky som bevakar frågan för Socialstyrelsen.
Även de privata företagen har svårt att klara de låga ersättningarna. I flera kommuner har det lett till sådana protester att ersättningen höjts.