I dag presenterade EU–kommissionen tolv punkter i Single Market Act, de ska förbättra tillväxten och sysselsättningen inom EU.
I en av dessa punkter utlovar kommissionen att i höst komma med en förordning, tvingande regel, som ska förtydliga hur etableringsfriheten för företag inom EU och tjänstehandeln över gränserna ska utövas vid sidan av sociala och fackliga rättigheter, inklusive rätten till fackliga stridsåtgärder.

Vad detta betyder vet ännu ingen. Enligt obekräftade källor är kommissionen oenig. De tre nordiska kommissionärerna från Sverige, Danmark och Finland, som alla kommer från borgerliga partier i sina hemländer, är enligt uppgift bland dem som motsätter sig allt för starka skrivningar när det gäller fackliga rättigheter.
Cecilia Malmström, den svenske kommissionären, har inte gått att nå för en kommentar om detta stämmer.
Kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, sa vid en pressträff i Bryssel, där Single Market Act presenterades, att utstationeringsdirektivet kommer att förstärkas så att löntagarnas sociala och fackliga rättigheter garanteras. Hur detta ska göras sa han inte.

LO och Europafacket är positiva till kommissionens besked i dag. LO ser det som ett steg på vägen. Men LO vill att kommissionen slår fast att fackliga rättigheter ska avgöras av den nationella lagstiftningen i varje enskilt land och att EU höjer tröskeln för vad som kan betraktas som hinder för den fria rörligheten för kapital och tjänster.
Nästa steg är enligt LO att EU ändrar utstationeringsdirektivet, samt att i anslutning till EU:s fördrag antar ett socialt protokoll som slår fast att sociala och fackliga rättigheter går före när dessa står i konflikt med kapitalets frihet att röra sig över gränserna.

Utstationeringsdirektivet talar om vilka krav som får ställas när utländsk arbetskraft tillfälligt arbetar i ett annat EU–land. EU–domstolen har slagit fast att facken i värdländerna bara får kräva lön och villkor enligt de minimilöner och minimivillkor som gäller i dessa länder.