Juholt menade också att den offentliga sektorn inte ska subventioneras av kvinnors lägre löner.
Vi har alla hört det förut. Själv minns jag när Göran Persson stod i en djurpark i en valrörelse och utlovade lika stora lönelyft till vårdpersonalen som lärarna fått, ett löfte som han aldrig kunde infria, fast han var Den Som Bestämmer. Och Mona Sahlin har ju varit enig i ord – men inte i handling – med Kommunal om att vårdyrkenas status måste värderas upp.
Så finns några skäl att tro att det Juholt sagt kommer att betyda någonting?

Den nyvalde ordföranden var i sitt omskrivna tal inne på att det funnits miss­uppfattningar om Socialdemokraternas uppgift. Partiet är, menade han, varken en arbetsgivarallians eller en facklig organisation för de anställda i offentlig sektor, utan är medborgarnas företrädare.
Nu har ju Kommunal sedan många år tillbaka förstått att man inte kan vänta sig några särskilda favörer av Social­demo­kraterna och lagt många av sina förslag utifrån medborgarperspektivet, och den nye socialdemokratiska partiordföranden är inte dummare än att han sett denna förändring.
Därför tycker jag att det går att läsa den här delen av Juholts tal som en klar spark på smalbenet på de många företrädare för arbetsgivarna i kommuner och landsting som satt ute i kongresshallen och lyssnade. Bland dem finns ju en hel del pärlor, men också några av de sämsta, mest fantasilösa arbetsgivarna i Sverige, som i huvudsak passivt åser hur kvaliteten sjunker och de anställda går in i väggen.

Det andra skälet till varför vi kanske kan hoppas på Juholt, är hans kraftiga markering av att samhället, det gemensamma, som något fint. Att det finns en samhällelig moral som står över den ekonomiska nyttan.
Men då blir hans och den nye ekonomisk-politiske talesmannen Tommy Waidelichs gemensamma DN-Debatt-artikel helt obegriplig. Det är där man säger sig vilja pröva att införa ”välfärdsjobb” för arbetslösa av det slag som borgerliga SNS lanserat. Tvångsjobb, dåligt betalda, under a-kassenivå. Vad blev de riktiga jobben av? Fem dagar efter Juholts kongresstal tycks vad han sagt där ha hamnat i papperskorgen. 

JA
till att demonstrationerna mot nedskärningarna ute i Europa nu samlar hundratusentals deltagare.

NEJ
till Vattenfallsdirektörernas smusslande med olagliga och orimliga fallskärmar.