– Att fler läser skapar förhoppningsvis ett tryck på arbetsgivare att värdera utbildning högre, säger Lisbeth Kristiansen som är prefekt för institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
En granskning som KA har gjort visar att de som utbildat sig varken fått högre lön eller nya arbetsuppgifter.

Vid Mittuniversitetet har man ändå långt gångna planer på att starta ett tvåårigt högskoleprogram. Målgruppen är vårdbiträden och undersköterskor och utbildningen kan starta redan hösten 2013.
– Men tanken är inte att göra alla till sjuksköterskor, tvärtom, säger Lisbeth Kristiansen.
Programmet bygger vidare på de kurser för personal i äldreomsorgen som universitetet har idag.
Vad blir de som tar examen, högskoleundersköterskor?
– Ja, det kan man säga.

Mittuniversitetet ingår i ett nätverk för högskolekurser om äldreomsorg som startades i samarbete med Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting.  Vilken efterfrågan som finns från arbetsgivarna vet inte Lisbeth Kristiansen. Först om ett år ska en utbildningsansökan lämnas till institutionsstyrelsen och före det ska man göra en analys av intresset. Tanken är att programmet ska kunna läsas med flexibel studietakt. Men eleverna måste räkna med att läsa på heltid och ta studielån åtminstone någon del av utbildningen.

Är det inte att lura folk när en examen varken garanterar mer lön eller andra arbetsuppgifter?
– Vi kan ju inte påverka vilken lön de får. Men om en arbetsgivare ska välja mellan en undersköterska med gymnasiekompetens och en som har en högskoleexamen, vilken tror du de väljer då?

Högskoleprogrammet

Programmet omfattar 120 högskolepoäng och har huvud­ämnet omvårdnad.
Utbildningen ska bland annat innehålla vad som händer i hjärnan när en människa åldras, hur närstående påverkas och vilka psykologiska och psykiatriska symptom som olika demenstillstånd kan ge.
Programmet ska också innehålla utbildning om psykologiska sjukdomar hos äldre och om läkemedel.