Förvirring i MP och SD om kollektivavtal

Onsdag, den 9 mars, röstar riksdagen, inklusive MP och SD, ner ett förslag från S och V i finansutskottet om att ändra lagen så att det blir möjligt att kräva kollektivavtal vid upphandling. Regeringens linje att man inte ska kunna kräva kollektivavtal gick igenom.

Dagen efter röstar riksdagen, inklusive MP och SD, för ett liknande förslag från S och V i arbetsmarknadsutskottet, som gör att regeringen måste se över regelverket, så att det kan bli möjligt att vid offentliga upphandlingar ställa krav på villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Det är en uppmaning till regeringen att ändra reglerna.

Vad tycker egentligen MP om kollektivavtal vid upphandlingar?
– Vi tycker i enlighet med det vi kom fram till i arbetsmarknadsutskottet. Kollektivavtal är för oss väldigt viktiga. När riksdagen skulle rösta om finansutskottets betänkande så hänvisar vi i ett särkilt yttrande till den utredning om offentlig upphandling som pågår. Den här frågan får lite olika vinklingar i olika utskott, säger Mehmet Kaplan, partiets representant i arbetsmarknadsutskottet och gruppledare i partiets riksdagsgrupp.
Blir det inte väldigt förvirrande för medborgarna?
– Jo absolut. Särskilt som inte medborgarna läser betänkanden från riksdagens utskott. Men det är mediernas uppgift att förklara hur partierna tänker.

Som representant för medierna kan Kommunalarbetaren förklara att Kaplan både har rätt och fel. Miljöpartiets Mikaela Valtersson, ledamot i finansutskottet, hade ett särskilt yttrande där hon hänvisar till en utredning. Men det handlade om miljöhänsyn, inte om kollektivavtal. I frågan om kollektivavtal, säger Miljöpartiet inte ett ord, i det betänkandet.
– Personligen skulle jag nog kunna ha reserverat mig mot beslutet, även när det gäller finansutskottets betänkande i stället för att hänvisa till en utredning, säger Mehmet Kaplan.
Vi har sökt Mikaela Valtersson men inte fått tag i henne.

Sverigedemokraternas Johnny Skalin, som sitter i finansutskottet, förklarar varför han övertygade sina partikamrater om att rösta på regeringens linje på onsdagen och hur samma personer sedan kom fram till en annan ståndpunkt dagen efter.
– När vi skulle rösta på finansutskottets förslag så var vi osäkra på vilka effekter det här får på småföretagen, vi ville utreda det mer. Och det gjorde vi också och kom fram till att det inte behöver ha så stor betydelse. Vår åsikt är klar, vi vill försvara den svenska modellen, säger Skalin.

Men hur ska era väljare veta vad ni egentligen tycker om kollektivavtal vid upphandlingar?
– Efter att vi diskuterat igenom frågan så röstade vi för det förslaget att man ska kunna kräva kollektivavtal.

Så om den första omröstningen, som gällde finansutskottets betänkande, hade varit i dag, så hade ni röstat annorlunda?
– Då hade vi förmodligen kommit fram till andra slutsatser.

Men Sven-Olof Sällström, partiets representant i arbetsmarknadsutskottet som stödde S-V-motionen om att det ska bli möjligt att ställa krav på villkor i enlighet med svenska kollektivavtal, förvirrar begreppen ytterligare.
– Det här gällde bara arbetsmiljö, säger han.
Det står i motionen att det ska bli möjligt att ställa krav på arbetsmiljöhänsyn och villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Men din tolkning är att beslutet bara handlar om arbetsmiljö?
– Ja, det är min tolkning, säger Sällström.

Nu är det inte så säkert att det går att ändra lagen även om regering och riksdag skulle vilja, på grund av EU:s regelverk.
– Det är nog där vi landar, att det inte går, säger Peter Lindblom, chef för avdelningen för offentlig upphandling vid Konkurrensverket.
Men det är inte glasklart heller vad som gäller i dag.
– Detta kan vara tillåtet om det framgår vilka villkor i avtalet som i så fall måste följas. Och det måste vara tydligt hur dessa villkor ser ut, sade Konkurrensverkets jurist Charlotta Frenander till Kommunalarbetaren i somras, apropå att Botkyrka kommun fått kritik från verket för att man krävt villkor enligt kollektivavtal .

Samtidigt finns det många EU-domar som ger bakläxa för den typen av krav Botkyrka ställde.
– Oavsett vad en upphandlande myndighet skriver in i sina upphandlingsvillkor så händer inget förrän något företag reagerar. Men det finns ett antal domar där någon har reagerat och där man måste göra om hela upphandlingsproceduren på grund av sådana krav, säger Peter Lindblom.

Socialdemokraternas Raimo Pärssinen, i Arbetsmarknadsutskottet, tror ändå att det har betydelse att deras motion gick igenom i riksdagen.
– Det här innebär att det blir en förstärkning av de här kraven. Och nu måste regeringen återkomma till riksdagen och berätta vad den tänker göra.

Från regeringens sida, anser man att det för tidigt att bedöma konsekvenserna av riksdagsbeslutet.
– Det har vi inget svar på i dag. Men det krävs att regeringen ta ställning till det här, säger Rickard Falkendal, vid enheten för upphandlingsrätt på Socialdepartementet, som är det departement som har huvudansvaret för offentlig upphandling.