”Bra förslag om karensavdrag”

Lise-Lott Jonsson jobbar natt, 75 procent, vid Norrtälje sjukhus. Hon tillhör den grupp medlemmar i Kommunal, som i dag kan drabbas extra hårt av karensdagen.
– Att vara sjuk är förödande för en månadslön, säger hon.

Nyligen var hon magsjuk i vinterkräksjuka. På sätt och vis var det tur att hon fick just den sjukdomen, eftersom Norrtälje sjukhus tillhör de arbetsgivare, som i efterhand kompenserar för karensdagar i samband med vinterkräksjuka.
– Jag tycker att personer som jobbar i vården och barnomsorgen inte skulle ha någon karensdag, eftersom de så lätt blir utsatta för smittor, säger Lise-Lott Jonsson.

Enligt Kommunals rapport, som presenteras vid ett seminarium på fredag (den 18 mars) är den negativa ekonomiska effekten av karensdagen dubbelt så hög för ett vårdbiträde som jobbar natt jämfört med en privatanställd akademiker. Akademikerna får, som alla som jobbar jämn tid, cirka 4,5 procent i avdrag från månadslönen efter en karensdag.
För vårdbiträdet som jobbar 12 nätter utspritt på fem veckor med en sysselsättningsgrad på 68 procent, blir avdraget 9,4 procent.

Lise-Lott Jonsson tycker att förslaget från Kommunal om att göra om karensdagen är bra.
– Det är klart ett steg i rätt riktning. Fast jag tycker inte at det ska vara någon karensdag över huvud taget för vårdpersonal och förskolepersonal. Men vill de göra det rättvisare så är det bra.

Ett annat fenomen som uppstår med dagens regelverk är att den som har flera arbetsgivare i dag kan få flera karensdagar, vilket Kommunals förslag också skulle få bukt med.
Kommunal föreslår alltså inte att karensdagen ska tas bort men rapporten förhåller sig på sätt och vis till det alternativet genom exempel på länder där karensdag inte finns. Bland annat pekar utredaren Anna Hedborg på Danmark, som efter en visserligen kritiserad utredning, menade att karensdagen bara bidrog till mer sjukfrånvaro, eftersom folk gick till jobbet sjuka. Danmark beslutade ta bort karensdagen, vilket inte lett till högre sjukfrånvaro.
– Men det är samtidigt svårt att jämföra länderna, i Danmark får man i princip sparken efter 120 sjukdagar i stället, säger Anna Hedborg, den förre S-ministern som har gjort utredningen åt Kommunal.

Några olika alternativ till karensdag diskuteras i rapporten, exempelvis ett karensavdrag med 50 procent i tre dagar i stället. En annan idé är ett gemensamt karenssparande där 0,2 procent av löneutrymmet skulle räcka till tre karensdagar per år, som sen skulle kunna tas ut även för dem som inte utnyttjat karensdagarna.
– Vi har inte tagit ställning till vare sig den ena eller andra lösningen utan vi vill skicka med de här tankarna in i socialförsäkringsutredningen, att få dem att tänka i andra banor, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.