1 Hur sjuk ska den närstående vara?
– Väldigt svårt sjuk, nästan i livets slutskede.

2 Hur vet man att det är ett påtagligt hot mot den sjukes liv?
– Vi går på de intyg som läkaren skriver. Jag tror att läkarna i många fall vet om man är dödssjuk. Men det kan gå åt två håll, det kan visa sig att man blir bättre, eller att man dör. I båda fall kan man få närståendepenning.

3 Kan man få närståendepenning om ens vuxna dotter är så sjuk att hon inte kan ta hand om sig själv?
– Nej, det faktum att man är så allvarligt sjuk att man inte kan ta hand om sig själv räcker inte.

4 Kan man få närståendepenning om man har en cancersjuk dotter som behöver stöd vid behandlingarna?
– Det är en individuell bedömning. Det beror på hur svår cancersjukdom man har.

5 Kan man få närståendepenning om man har en skröplig gammal farbror som behöver hjälp vid läkarbesök?
– Jag har svårt att se att man skulle kunna få närståendepenning bara för att följa med på läkarbesök. Får han hjärtinfarkt kan det bli en annan sak.

6 Men man får närståendepenning även om sjukdomen är ett överlevnadshot på sikt?
– Ja, det behöver inte vara så att någon avlider denna vecka eller nästa, det kan vara på lite längre sikt också. Det är en bedömningsfråga, det är känsliga ärenden.

7 Vilket besked ska man kräva av läkaren?
– Läkarintyget måste fyllas i så noga att det går att förstå att den här personen är så sjuk att det föreligger hot mot livet.

8 Vem är det som avgör om man får närståendepenning?
– En handläggare fattar beslut efter utredning, om inte läkarintyget är tillräckligt bra kontaktar man läkaren och begär komplettering.

9 Kan man överklaga?
– Ja, om man får avslag kan man begära omprövning inom två månader. Då omprövas ärendet på en annan enhet. Om man fått avslag kompletterar man ofta med nya underlag för att styrka sin rätt. Får man nej andra gången kan man överklaga till Förvaltningsrätten inom två månader.