Välfärdsjobben — färre än 1990

Skola, vård och omsorg har länge varit politiskt prioriterat om man ser på politiska löften, utspel och förslag. Alla politiska partier i riksdagen vill framstå som garanter och förespråkare för den kommunalt betalda välfärdssektorn.
För inte så länge sedan på 90-talet var tongångarna lite annorlunda. Då kunde ledande moderata politiker negativt tala om den ”ofantliga sektorn”.
Att 90-talet innebar stora nedskärningar på välfärdsjobben ifrågasätter få. Men vad hände sedan? Under den tid svensk ekonomi växte med hela 40 procent?

Ingen av experterna vi talat med kan ge siffror på vad som hänt med välfärdsjobben som alla lovat satsa på. Det saknas relevanta siffror om jobben i privat regi inom skola, vård och omsorg, jobb som i huvudsak finansieras med skattepengar. SCB har slutat sammanställa sådan statistik, så vi har fått sammanställa den själva. (se faktarutan)
I november 2009 jobbade 1055000 personer inom den välfärdsektor vi kartlagt. Det är 35000 färre än 1990, försiktigt räknat.
Trots alla politiska utspel, löften och stödpaket får alltså idag färre jobba med skola, vård och omsorg. Samtidigt som arbetslösheten har fastnat på en hög nivå.

Den kraftiga tillväxten av jobb inom omsorgen av funktions­hindrade, 31000 under 2002-2009, gör att siffrorna inte blivit ännu sämre. Personlig assistans är en rättighet för individen som det är svårt för kommunpolitikerna att skära ner på.
Den kommunala statistiken pekar på att medelarbetstiden för de med jobb har ökat något. Så trots att antalet jobb minskat är det inte uteslutet att antalet jobbade timmar ökat något. Men det förändrar inte helhetsbilden.

Facit av de olika regeringarnas ”jobbpolitik” är att 2009 hade hundratusen färre jobb i Sverige jämfört med 1990. Samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder vuxit med en halv miljon personer. Arbetslösheten har femdubblats.
Jobben utanför den offentliga sektorn kan politikerna påverka indirekt genom ekonomisk politik. Jobben inom välfärdssektorn styr de mer direkt genom hur mycket pengar som man ger, inte minst till skola, vård och omsorg. Av hela jobbtappet i Sverige beror en tredjedel på jobbtappet i skola,vård och omsorg.

Befolkningen 1990-2009

Jobben i skola, vård och omsorg

1990-1997: Kris och sparpaket
När industrin och bankerna kris­ade i början på 90-talet rasade statens finanser ihop. En bred majoritet i riksdagen ansåg att vi ”levde över våra tillgångar” och enades om flera sparpaket.
KA har tidigare visat att i själva verket var det kostnaderna för arbetslösheten, bankstödet och en skattereform som skapade ett jättelikt statligt underskott.
När svångremmen drogs åt kring den kommunala välfärdssektorn ökade arbetslösheten. Den har aldrig därefter sjunkit ner till i närheten av förkrisnivån.
SCB-siffrorna vi sammanställt visar att 73000 jobb togs bort inom skola och barnomsorg och 104000 inom vård och omsorg. Inom landstingen och kommun­erna var jobbtappet ännu större på grund av privatiseringarna.
Minskningen av välfärdsjobben, 177000, motsvarar hälften av den växande totala arbetslösheten i Sverige under den här perioden.

1998-2007: Ekonomin växer mer än välfärden
Måttliga löneökningar, billig krona och snabb teknisk utveckling gav svenska företag guldläge på 90-talet. I motsats till nästan alla andra länder sjönk de svenska arbetskostnaderna för att producera. Det bäddade för en sällan skådad ökning av exportoch företagsvinster när ­världs­ekonomin växte. 
Jobben blev fler och lönerna ökade. Både statens, kommunernas och landstingens skatteinkomster växte.
Hela Sveriges ekonomi växte med 40 procent, men de offentligt betalade verksamheterna med bara 11 procent. Behovet av skola, vård och ­om­­sorg blev större för varje år. Befolkningen växte, speciellt antalet pensionärer. En allt större andel av föräldrarna efterfrågade kommunal barnomsorg och allt fler ungdomar studerar tre år på gymnasiet.
LSS-lagstiftningen från 1994 gav funktionshindrade större rätt till omsorg. Inom kommunerna stod personliga assistenter för mer än hälften av personalökningen inom vård och ­om­sorg.
Det tillkom 39000 jobb inom barn­omsorgen och skolan samt 121000 jobb inom vård och omsorg, sammanlagt 160 000. Hälften sker i privat sektor.

2008-2009: Nya ned­skärningar
Innan antalet jobb återställts till 1990 års nivå skär de styrande politikerna ner igen.
Den nya ekonomiska krisen undergräver kommunerna och landstingens ekonomier. Stödpengarna från regeringen kommer sent. KA har beskrivit hur kommunalpolitikerna, osäkra på framtiden, spar stödpengarna och skär ner på jobben. Det blir 11000 färre jobb inom skola och barnomsorg, 7000 färre inom vård och omsorg.
Nedskärningarna går hand med privatiseringar. I kommunerna och landstingen sker en minskning med 43000 jobb samtidigt som 24000 privata jobb tillkommer.