Den 11 mars samlas EU:s finansministrar för att diskutera förslagen om hårdare ekonomiska regler för medlemsländerna. Och den 24–25 mars samlas EU:s regeringschefer för att tala om samma sak.
LO vill innan dessa toppmöten träffa statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg för att höra vad de tycker och förklara fackens inställning.
Men sin vana trogen att inte offra tid på möten med facket har Reinfeldt inte ens bevärdigat sig med att svara på LO:s förfrågan.
– Vi kan bara hoppas att regeringen står upp för den svenska modellen som innebär att staten inte direkt blandar sig i lönebildningen utan låter parterna på arbetsmarknaden skötta detta under eget ansvar, säger Per Bardh.

Kommunalarbetaren har också sökt Reinfeldt och Borg men har inte lyckats nå dem för en kommentar.
Borgs pressekreterare Daniel Valiollahi säger dock att finansministern vid flera tillfällen sagt att han tror på och försvarar den svenska modellen där fack och arbetsgivare har ansvaret för de löner som förhandlas fram.
Per Bardh tycker att det räcker som nu med ett statligt Medlingsinstitut som kan utse medlare för att lösa konflikter när fack och arbetsgivare inte kommer överens.
– Förslagen som diskuteras inom EU hotar den fria förhandlingsrätten. Detta trots att det inte är lönerna som har orsakat den ekonomiska krisen. Den har orsakats av att det saknas regleringar för finansmarknaden, fortsätter han.

Det är två olika förslag som diskuteras inom EU för att förhindra framtida ekonomiska kriser i euroländerna, som de i Grekland och Irland.
Dels har kommissionen lagt ett förslag som bland innebär att:
• Budgetprocessen och redovisningen av de nationella budgetarna måste bli öppnare och enhetligare.
• Ökningen av offentliga utgifter får inte vara större än tillväxten i landet.
•Om det blir ett överskott får detta inte användas för att förbättra välfärden och livet för sjuka, arbetslösa och fattiga innan statsskulden har betalats av.
•Statsskulden får aldrig vara större än 60 procent av landets BNP.
•Kommissionen ska få rätt att kräva att ett medlemsland gör besparingar för att förhindra stora underskott.
•Ett land som inte följer kommissionens krav kan dömas till böter.
•Landet kan bara slippa kommissionens krav om landet får stöd för detta från en kvalificerad majoritet av länderna inom EU.

Sverige är inte ett euroland och omfattas formellt inte av dessa punkter. Men LO fruktar att Sverige ändå kan hamna i ett läge där landet som en del i EU–samarbetet måste följa kraven från kommissionen.
– Det skulle kunna leda till att staten blandar sig i när Kommunal förhandlar om löner och pensioner för sina medlemmar, säger Per Bardh.
Kommissionens förslag behandlas nu i EU–parlamentet där den borgerliga majoriteten i finansutskottet stöder idén om att stärka kommissionens roll som övervakare över medlemsländernas ekonomier och budgetar.
Utskottet vill skärpa böterna för de euro–länder som inte följer kommissionens diktat om besparingar. Utskottet vill dessutom att länder som försöker dölja underskott i sina budgetar ska tvingas böta för detta.
Majoriteten i sysselsättningsutskottet vill lägga till att regeringarna måste ta hänsyn till hur stor arbetslösheten och fattigdomen är när de sparar i budgeten.