Alltså, vad är en svensk bra på? En svensk är då bra på socialism, vi har ju ett sånt fungerande socialistiskt samhälle (enligt utlänningar alltså).
Och sen Kungen och Silvia. Jo, det har hänt att folk har pratat med mej som om jag KÄNDE familjen personligen… Speciellt när dom gifte sej i somras…
Eftersom jag ser lite svensk ut med min blonda hårfärg så blev jag plötsligt bröllopspecialist. Till slut sa jag som det var, att jag var med i fb-gruppen ”Vägra betala Victorias bröllop”…
Det fick tyst på några i alla fall..

I den fackliga svängen gick det ungefär på samma sätt. Eftersom jag var svensk förväntades jag vara en expert. Som tur finns det internet så jag kunde läsa in mej på saker och ting.
Men nånting lyckades jag med. I vår avdelning, bussgruppen i stan, fixade jag upp medlemsantalet och blev årets värvare. Jag har behållit titeln sen dess.
Numera har jag organiserat upp det och nästan ingen nyanställd kommer förbi erbjudandet om att vara med i facket… STOLT!

Eftersom jag är så bra på att övertala folk att bli medlemmar och en baddare på att samla underskrifter, när vi samlar för nån sån här folkomröstning, så tror dom att jag är en bra fackordförande med… Det tycker jag inte själv. Men det finns ju en anställd ombudsman, jag ser helt enkelt till att han har jobb…

Det finns mycket att göra här. Vi är väl på samma nivå som Sverige på 70-talet kanske. Den stora skillnaden ligger i nåt som kallas ”socialpartnersamtal”.
Det tror jag inte att man har så mycket i Sverige. Här arbetas det mycket på nära håll, vi sitter med arbetsgivaren flera gånger per år och pratar om mindre och större problem.
Samtidigt har vi ett gemensamt arbetsavtal som kan justeras från stad till stad.
Den stackars ombudsmannen springer benen av sej med andra ord…

Alla vill ha nåt att säja till om. Och det finns förutom vår ”stora” fackförening, typ kommunal (vi heter VPOD på tyska, SPP på franska och italienska), en massa små ”trädgårdsföreningar” som bara tar en liten avgift och mest träffas för att grilla korv i trädgården. Därför kallar vi dom just trädgårdsföreningar…
Där finns det för det mesta ingen kompetens och arbetsgivaren gör mest vad han vill med dom…
Dom sitter också med på våra socialpartnersamtal och tar åt sej av våra ”framgångar” som vi får med våra ”dyra” ombudsmän, som jobbat fram förslagen…
Men som sagt, schweizarna gillar ju det här med direkt demokrati så vi får väl leva med det..

Jo, jag har faktiskt tagit till några av trädgårdsföreningens knep och sett till att våra medlemmar oxå får nåt kul ibland. Vi har börjat hälsa på andra lokaltrafiker i andra städer. Det kostar inte mycket och kan vara interessant. Jag kallar det vård av medlemmarna.
Vi har också sett till att det finns proffisionell hjälp att få för förarna vid olyckor och hjälp till att betala böter. Det gör inte arbetsgivaren, dom lämnar förarna helt oskyddade.
Jag tycker inte att det ska vara fackets sak, men nån måste göra det.  Vi har en försäkring i vår medlemsavgift för såna saker.

Eftersom jag är lite av den enda hönan i den här hönsgården har jag blivit något av en panelhöna… Jag valdes till fackordförande för hela stansstadsanställda 2009.
Det innebär alla som jobbar på gatan, sopgubbarna, skolvaktmästare, gatusopare, kyrkogårdsträdgårdsmästare, strömbolaget och annan liknade verksamhet.
Men vi har ju anställda ombudsmän som rycker in med fackkunskaper, jag är liksom den som är ”på plats”.

Jag blivit lite av ett språkrör för facket här i regionen, fått vara med i schweiziska kommunalarbetarens tidning med en rubrik som hade nåt med ”älgtest” i sej…
När det skulle väljas ny borgmästare i stan i höstas, var jag med på valplakaten för en socialistisk borgmästare. Och se, vi fick en socialdemokrat till borgmästare igen. Det har inte alla städer i det här landet (fast det var nog inte bara min förtjänst, men jag fick några att rösta på honom i vår grupp).

I och för sig är det lite roligt det här med att samla röster och hålla på lite med fackpolitik, för eftersom jag är svensk medborgare får ju jag inte ens delta i deras val…
Men som sagt, säg inget till schweizarna, jag får ju vara med lite och bestämma på det här sättet!
Och det är ju faktiskt bara för deras eget bästa!!!
 
I morgon ska jag iväg och fotograferas för firmans årsberättelse 2010. Jag tror inte riktigt att hon från marknadsföringen har förstått att jag är den fackliga personen i firman.
Men vill hon ha mej med i den så tycker jag att det ska bli riktigt roligt att få göra reklam för oss där med!

Ska ta och blunda lite nu innan jag ska ut en runda med bussen igen…