”Samförstånd ett hinder för köns- och klasskamp”

1. Vad är din huvudsakliga slutsats?

– Det är att den könspolitiska debatten inom Kommunal befinner sig inom två ramar. Det finns en könsmässig ram och en klassmässig ram. Det har lett till både en könskompromiss och en klasskompromiss. Och det kan förklara att vissa frågor behandlats på ett visst sätt.

2. Vad innebär det att Kommunals könspolitik befinner sig mellan kamp och samförstånd som du skriver?

– Att könspolitiken befinner sig inom de här två ramarna gör att hela tiden finns en spänning i debatten. Det finns till exempel å ena sidan de i förbundet som tyckt att kvinnorna ska få mer utrymme eller att det ska en ekonomisk omfördelning av resurserna i samhället. På den andra sidan så har hela tiden samförståndstanken funnits, att man inte ska utmana klaskompromissen eller könskompromissen.

3. Betyder det att viljan till samförstånd satt käppar i hjulet för kampen för jämlikhet mellan könen och för klasskampen?

– Ja, jag menar att det varit en begränsning som har gjort att idén om att man inte kan kräva allting samtidigt har vunnit gehör. På kongresserna har det exempelvis funnits ombud som har krävt rätt till heltid och förkortad arbetstid samtidigt medan förbundsstyrelsen sagt att man måste välja. På det sättet har samförståndslinjen varit ett hinder.

4.Varför har samförstånd blivit en så viktig ingrediens när Kommunal formulerar sina politiska ställningstaganden?

– Det präglar väl det hela den svenska fackföreningsrörelsen och även partipolitiken, så det är inte unikt för Kommunal på något sätt. Men det som utmärker Kommunal är sin relation till den offentliga sektorn, som man till stor del har byggt upp men också blivit en produkt av. Bara det att man ibland har sina meningsfränder som arbetsgivare gör att samförståndet förstärks ytterligare.

5. Varför har det förvånat dig att Kommunal aldrig skrivit in ordet feminism i något program?

– Andra fack har gjort det. LO har pratat om facklig feminism. Socialdemokraterna och SSU har det i sina principprogram.  Men Kommunal har rört sig från ett jämlikhetstänkande till ett jämställdhetstänkande och istället för att anamma feminismen, har man börjat använda sig av begreppet mångfald.

6. Vad skulle det betyda i praktiken om Kommunal skrev in feminism i sitt jämställdhetsprogram?

– Jag kan tänka mig att det skulle innebära en konflikt i förbundet, att många skulle streta emot och vara rädda för att det blir att kvinnor och män ställs mot varandra, en rädsla för att kvinnor får utrymme på mäns bekostnad. Men jag tror att det skulle kunna vara en styrka också.

7. Under Kommunals strejk 2003 uttryckte dåvarande ordföranden Ylva Thörn vid flera tillfällen besvikelse över att stödet från landets feminister uteblev. Hur ser du på det?

– Jag har själv funderat över varför den konflikten inte tolkades som en könskamp. Feminismen har ju inte direkt omfamnats av arbetarrörelsen på ett lättvindigt sätt Och om man inte känner att man tilltalas av feminismen, varför ska man då anamma deras problemställning. Jag vill nyansera bilden av vad som kan vara könspolitik. I den feministiska debatten vill jag föra fram att klasstillhörighet också är viktigt för vilka frågor som är relevanta för en.

8. Att man inte använder ordet feminism betyder inte att man inte agerar feministiskt, skriver du, kan du ge exempel på någon fråga där Kommunal agerat feministiskt?

– Som jag uppfattar det har Kommunal drivit en lång och seg kamp för rättvisa löner och även i frågan om rätt till heltid. Sen kan man säga att förbundet bara genom sin blotta existens – ett fackförbund där så pass många medlemmar är kvinnor – utmanar könsordningen i samhället.

9. Vad skulle nästa könspolitiska fråga för Kommunal kunna bli?

– Jag såg att Annelie Nordström uttalat sig om rut-avdraget. Det bör nog ses som ett försök att flytta fokus i debatten om kvinnors arbetstid från kravet på arbetstidsförkortning. Frågan om arbetstid är ju olöst och därför kommer den fortsätta att vara central.

10. Varför valde du att skriva om just det här?

– Jag är ju medlem i Kommunal, jag läser min medlemstidning och blev särskilt intresserad av ert 100-årsnummer (nr 1/2010), och det som handlade om kvinnors representation i förbundet. Jag har skrivit om sådana här frågor tidigare och jag är intresserad av att få ihop klass och kön. Jag tror att det är något som genusvetenskapen behöver.