På 90-talet beslöt en bred majoritet i riksdagen, från socialdemokraterna och höger ut , att skrota den allmänna tilläggspensionen, ATP. ATP hade fram till dess varit något av socialdemokraternas flaggskepp som genomfördes efter en klassisk folkomröstning 1957.
ATP-systemet garanterade att du fick en pension beräknad på de 15 år av din yrkesverksamma period då du hade haft högst inkomst. Det ansåg de styrande politikerna 1995 skulle bli för dyrt i längden.
Det nya pensionssystemet skulle utgå från hur mycket du tjänat under alla yrkesverksamma år. Och pensionen skulle också bero på hur det gick för svensk ekonomi och hur stora pensionsavgifter som betalades in.

LO var en av uppbackarna av bytet av pensionssystem även om man hade en del invändningar. Huvudargument var att ett nytt pensionssystem skulle vara följsamt mot samhällsekonomins utveckling. Att beräkna pensionen på alla år man jobbat och tjänat pengar ansågs gynna arbetarna.
Stödet såldes in med beräkningar som visade att det nya pensionssystemet till och med skulle vara gynnsammare för en industriarbetare som jobbat från 20 till 65 år. Han skulle få 62 procent av slutlönen i pension med det nya systemet. 4 procent mer än de 58 procent som ATP-systemet gav.

Men så ser det inte alls ut att bli enlig beräkningarna i LO-rapporten Pensionsreformen i halvtid. Istället för 62 procent blir det bara 51 procent enligt de nya kalkylerna.
Orsakerna är två:
* Den förväntade livslängden i Sverige har ökat vilket sänker pensionerna.
* Den ekonomiska krisen slog till en ”broms” i systemet och sänker pensionerna.
Några beräkningar hur LO-medlemmar som drabbas av arbetslöshet eller sjukdom finns inte i rapporten. Men sådana inkomstbortfall kan nu slå hårdare mot din framtida pension eftersom inkomsterna under alla år räknas i det nya systemet.

Att pensionerna inte ser ut att bli så höga som de trott är ett betydande bekymmer för LO. Man upplever redan nu att oron bland medlemmarna är stor.
– Många är genuint oroade för att den dag de går i pension kommer de att få leva precis på fattigdomsgränsen, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
Stödet från LO till det nya systemet finns dock fortfarande kvar. Men hon ställer sig frågan hur systemets kan göras mer ”robust”.

I rapporten finns tre olika tänkbara lösningar för att pensionerna ska bli bättre:
* Högre avkastning i premiepensionspengarna genom en bra börsutveckling.
* Högre pensionsavgifter
* Högre pensionsålder
– Helt klart är att diskussionen om högre pensionsålder är relevant. Vi lever längre och gör vi ingenting nu så kommer vi att få lägre pensioner än vi trodde, säger Wanja Lundby-Wedin.
Redan nu går många LO-medlemmar i pension långt före 65-års ålder. Wanja Lundby-Wedin understryker att förbättra arbetsmiljö är viktigt för att fler ska kunna jobba mer. Och att exempelvis kvinnor som vill arbeta heltid får det.