Historiskt låga löneökningar

– Särskilt med hänsyn till de problem som målades upp inför avtalsrörelsen 2010 kan vi konstatera att lönebildningen fungerar väl, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth.

Enligt Medlingsinstitutets analys ökade reallönerna med dryga 1 procent eftersom prisökningarna också var låga. Man jämför då med konsumentprisindex. Det påverkas också av räntesänkningar.
Avtalen på arbetsmarknaden höjde lönerna med i genomsnitt 1,8 procent förra året. Men en del av höjningarna berodde på avtal som slutits tidigare år, så kallat överhäng.
– Löneökningstakten bromsades in tydligt under 2010 och ligger nu på historiskt låga nivåer, säger Bo Enegren, nationalekonom på Medlingsinstitutet.
Enligt generaldirektör Claes Stråth ökade under senaste åren arbetskraftskostnaderna något mer i Sverige än i konkurrentländerna.
– Men konkurrenskraften är fortfarande god, anser han.

KA:s fråga om vad ”god” konkurrenskraft närmare innebär får inget mer precist svar.
Men i rapporten finns ett diagram (se ovan) som visar att industrins relativa arbetskostnader, i förhållande till konkurrentländer, i stort sett varit oförändrade under senare år.
Under tioårsperioden 1996-2006 blev däremot svensk arbetskraft en tredjedel billigare jämfört med andra viktiga industriländer. Huvudorsaken är att svenska industrilönerna ökade två procent mindre än produktiviteten år efter år.

Medlingsinstitutets statistik visar också att svensk arbetsmarknad nästan helt varit utan konflikter som strejker och lockouter.  Den senaste större konflikten var Kommunals strejk 2003.
Få andra europeiska länder har så få konflikter som Sverige. Danmark, följt av Frankrike och Belgien, toppar listan över mest arbetsmarknadskonflikter under 2005-2009.

Förtjänstutveckling