Den 7 april 1990 brann passagerarfärjan Scandinavian Star utanför Lysekil, och 159 passagerare omkom.
Som en direkt följd av den tragiska olyckan beslutades att det skulle inrättas särskilda styrkor i vissa räddningstjänster med uppgift att släcka bränder ute till havs. Förkortningen RITS står för räddningsinsats till sjöss.
Kommunalarbetaren besökte räddningstjänsten i Karlskrona, en av de sex RITS-styrkor som finns idag. Här är så gott som alla brandmän RITS-behöriga. In­sats­­ledaren Donald Olsson berättar hur ett RITS-larm går till:
– Först slår SOS ut ett larm, sen får vi ett fax med uppgifter om båten där det brinner. Sedan sker utryckningen alltid med helikopter. Den lyfter från Kallinge flygplats i Ronneby och landar vid marinen här i Karlskrona, där vi brandmän ansluter.

I helikoptern finns fyra besättningsmän och sex brandmän. Brandmännen är iklädda överlevnadsdräkt och har med sig varsin väska på över 20 kilo med bland annat larmställ, andningsskydd, rökdykarradio och dryck. Dessutom har styrkan med sig fyra 25-metersslangar. Själva vattnet tar man från båt­ens pumpsystem.
Väl på plats ute vid fartyget vinschar sig brandmännen ner till skeppets däck och släckningsarbetet börjar. Det larmas alltid två RITS-styrkor.
Jonas Fries beskriver hur släckning på en båt skiljer sig från annat brand­mannaarbete:
– Det blir väldigt mycket varm­are, det är som att det brinner i en stålcontainer.
Donald Olsson säger:
– Det är det värsta vi har. Bland annat för att det inte finns några större reträttplatser.

Brandmännen i Karlskrona radar upp vad det är som gör arbetet ute till havs så svårt: svårt att orientera sig, dålig radiotrafik och mycket mindre backup än vid vanliga bränder.
Trots svårigheterna sker RITS-övningar mycket sällan. En gång i kvartalet är det teoriövning, riktiga övningar ute till havs sker bara vartannat år.
– Och då kanske man dess­utom är ledig, säger Jonas Fries. Det gäller att ha lite tur för att man ska få komma med.
RITS-övningar är alltså ovanliga, men det är också riktiga larm. Sedan styrkorna infördes 1992 har de inte larmats mer än tolv gånger, riktiga insatser har gjorts ännu färre gånger.
Är det verkligen värt att ha de här styrkorna om de används så sällan?
– Så är det ju med all räddningstjänst. Men visst, frågan är berättigad, säger Jonas Fries.
– Men det vore fruktansvärt om man tog bort RITS och det hände en katastrof, säger brandmannen och RITS-kollegan Richard Thörn.

Och nu ska de alltså skäras ner. Från sex styrkor ska bara fyra vara kvar. I alla fall om regeringen går på utredaren Rolf Nordengrens förslag. Norden­gren vill ta bort styrkorna i Härnösand och Helsingborg.
Härnösand eftersom sjötrafiken i Bottenhavet och Botten­viken inte är så tät, här ska i stället helikoptrar från Stockholm bistå.
Helsingborg försvinner eftersom utredaren vill se ett tätare samarbete med våra grannländer och det finns RITS-styrkor i både Köpenhamn och Århus.
De brandmän vi talar med i Karlskrona ser inga större problem med neddragningarna, snar­are tvärtom.
– Jag tror inte att det blir negativt för tredje man, säger Jonas Fries. Budgeten ligger ju kvar, så då kanske det blir fler övningar för oss.
I Härnösand arbetar styrkeledaren Lars Samuelsson. Han säger:
– Man får ha förståelse för förslaget med tanke på hur få larm vi har. Samtidigt är det synd om vi tappar det här, för vi har ju utbildad personal för uppgiften.

RITS-styrkorna

Här finns RITS idag:

• Göteborg
• Karlskrona
• Visby
• Stockholm
• Helsingborg (tas ev. bort)
• Härnösand (tas ev. bort)