Det finns få epidemiologiska studier bland yrkesverksamma sotare. I Sverige har uppgifter om mer än 5000 svenska skorstensfejare som varit fackligt anslutna mellan åren 1918 och 1980 jämförts med cancer- och dödsorsaksregister vid flera tillfällen. Den senaste uppföljningen gällde perioden fram till 1990 och visade en starkt ökad risk för lungcancer, matstrupscancer, blåscancer, leukemi och för hjärt-kärlsjukdom och luftvägssjukdom.
Men hur är läget idag?
– Det är det vi vill ta reda på, säger Ronny Kammer, doktorand på Arbets- och Miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund. Sotarnas olika arbetsuppgifter har kartlagts, mycket har tillkommit sen 1980-talet. Med rengöring av fläktar och kanaler i restaurangkök följer vattenlösliga alkaliska rengöringsmedel och organiska lösningsmedel.  

Mätinstrumenten som de 30 sotarna på SIMAB i Malmö, Hässleholm, Umeå och Vännäs har burit ska ge besked om vilka ämnen sotarna får in i luftvägarna, som metaller som fastnar på kolpartiklar, till exempel arsenik, krom, nickel, bly och kadmium. Urinprover och hudrester från en tejp ska visa om de utsätts för PAH, polycykliska aromatiska kolväten, som misstänks ge cancer.

Alla, bortåt 1000 verksamma sotare, kommer också inom några veckor att få en enkät som bland annat handlar om arbetsuppgifter luftvägsbesvär, men också om sådant som rökning och andra livsstilsfaktorer som påverkar hälsan.
Per Gustavsson, professor vid Arbetsmedicinska enheten på Karolinska Institutet, gör samtidigt en uppdatering av tidigare forskning:
– Vi tar nu med sotare som varit fackligt anslutna fram till 2006. Vi länkar uppgifter till det rikstäckande dödsorsaksregistret, cancerregistret, patientregistret och register över totala befolkningen. Därmed kan vi se om sotarna är mer drabbade än andra yrkesgrupper. De första resultaten kommer i höst.