Diskussioner om rätt till heltid är vanligare än överenskommelser om det. I 37 procent av kommunerna och i 35 procent av landstingen diskuterar man rätten att arbeta heltid. I fyra procent av kommunerna och i tio procent av landstingen finns muntliga överenskommelser.

Men trots att det finns överenskommelser svarar flera sektioner att det inte fungerar i praktiken. Skälen är flera. När det görs besparingar tvingas de anställda gå ner i tid. På andra håll har kommunen lagt ett heltidsschema så att man måste arbeta helg oftare, då har facket ansett det orättvist och backar.
Andra berättar om att enhetscheferna fortsätter att anställa på deltid och timmar trots att verksamhetscheferna vill ha heltid. Några svarar att rätten till heltid lagts i malpåse eller att de beslut som finns inte följs.

Kommunal har drivit rätten till heltid i drygt trettio år. På senare år har rätten till heltid drivits främst i avtalsförhandlingar. Nu lyfter Kommunal fram kravet på lagstiftning.
Men Kommunal anser att det inte räcker med fler heltidstjänster. Innehållet i arbetet måste också förändras. Tio procent av arbetstiden ska användas till fysisk träning, mental avlastning och kompetensutveckling. Det ska gälla alla yrkesgrupper.

Kommunal har frågat avdelningarna om arbetstidsavtal och rätt till heltid. Svaren gäller 247 av 290 kommuner samt 13 av 20 landsting/regioner. Alla sektioner har inte svarat.

48 procent av Kommunals medlemmar arbetar deltid.
12 procent av kommunalarna arbetar deltid mot sin vilja.
90 procent av deltidsarbetande kommunalare är kvinnor.
59 procent av de anställda i äldreomsorgen arbetar deltid.
32 procent av kvinnorna som arbetar deltid söker heltid.

Källa: Kommunal