Vad är hemligheten bakom framgången? Fackligt aktiva KA talat med ger en samstämd bild. Det handlar om facklig attityd, förhandlingsstrategi och personer.
Det var första löneförhandlingen efter att de bildat fackklubb här.
– Det har blivit mer drag under galoscherna och vi på golvet får ökat stöd, säger ­arbets­platsombundet Lis Wegerstad på Skolörtens omsorgsboende.
Klubbordförande Bilbo Görans­son spelar uppenbarligen en betydelsefull roll även om han själv vill tona ner den.
– Bilbo smittar av sig… Bilbo är bra…, säger många.
– ”Rättvisa” var ett viktigt argument vi körde med, säger Bilbo Göransson.

Man argumenterade främst för unga och äldre med förhållande­vis låga löner. Och inte sällan framgångsrikt.
Att engagera arbetsplatsombuden, som känner arbetsplatserna, tycker man är centralt.
I stället för att snabbt slänga in handduken har facket blivit en terrier som inte ger sig i första taget.
En typisk berättelse ser ut såhär: chefen kommer ”kaxigt” till förhandlingen med en lista hur hon vill förändra lönerna. Förväntar sig att bli klar på 45 minuter, före lunch, som förra gången. Men så blir det inte. De fackliga företrädarna släpper inte taget och förhandlingarna kan ta tre timmar, eller tre dagar.
– Det tar mer än 45 minuter att få med en chef på tåget, att se människorna bakom personnumren: vad ger du för ­upp­skattning för det tunga arbete de gör? förklarar Bilbo Göransson.
Enligt honom har många löne­sättande chefer väldigt många anställda under sig och liten kunskap om dem. Och ofta dras negativa saker fram.

Nu betyder framgångar långt ifrån att medlemmarna är nöjda med sina löner.
Arbetsplatsombudet Sara Wallingstam var med om tuffa förhandlingar som ledde till att chefen släppte till 110 kronor utöver avtalets 490 kronor.
– Det gick jättebra, sa jag efter förhandlingen. Många arbets­kamrater förstod inte först vad jag menade, berättar hon.
Trots allt har det centrala löneavtalet, mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Lands­ting, störst betydelse för hur många kronor medlemmarna får.
Att både stadsdelen och kommunen har råd att höja lönerna mer tror alla som KA talar med. Man pekar på stadsdelens ­miljon­överskott. Bilbo pekar på att kommunerna i Sverige går med växande miljardöverskott.
– Lönerna är för låga även där vi fick 150 kronor mer den här gången. Det är ett steg på vägen. Vi hoppas att förbundet nästa gång inte nöjer sig med 490 kronor säger han.
Klubben fick inte heller ut mer på alla arbetsplatser. På den största, Skolörtens omsorgsboende, gav cheferna helt kalla handen.

Anställda berättar om ­chef­byten mest varje år och avsaknaden av lönesamtal.   
– Det enda vi får höra är det här med budgeten och att vi ligger back, berättar undersköterskan Raman Majid. Något lönesamtal har jag inte haft så jag vet inte vad jag ska göra för att få högre lön.
Bilbo Göransson berättar att Skolörtens löner redan tidigare var relativt låga. Trots det har arbetsplatserna som betalar bättre också en bättre ekonomi.