Den ekonomiska krisen slog hårt mot de kommunala skatteinkomsterna. Till slut sköt finansministern till tillfälliga statsbidrag. Sammanlagt blev det 17 miljarder. Årets överskott motsvarar alltså nästan fullt ut krisstödet från Borg.
När nu det mesta av detta krisstöd ska avvecklas hopas mörka moln igen över de kommunala ekonomierna

Det finns även andra orsaker, förutom regeringens extrastöd, till årets jätteöverskott.
De kommunalt anställda lönerna stiger betydligt långsammare än under tidigare år.
Allt färre får sjukförsäkringspengar från AFA-försäkringen vilket arbetsgivarna tjänar mycket på: premiesänkningar och återbetalningar på flera miljarder.

Tittar man bara på årets resultat ser det ljust ut. Men prognosen för kommande år är allt annat än ljus. Inom kort kan många kommuner och landsting gå med betydande ekonomiska överskott. Även vid relativt god tillväxt för svensk ekonomi.
Eftersom Kommunsveriges främsta inkomstkälla är inkomstskatten är det mycket viktigt hur det går med jobben och löntagarnas inkomster i Sverige. Och Sveriges ekonomi beror i hög grad på hur det går i Europa och USA.
SKL:s prognos är här optimistisk. Svensk export till andra länder ökar och konsumtionen växer när hushållen förväntas spara mindre. Det skapar fler jobb.
Men det finns en brasklapp: ”Risken att även Sverige dras med i den svaga världskonjunkturen med konsekvenser för kommunsektorns skatteintäkter går dock inte att bortse ifrån”, skriver man.

SKL-ekonomernas analys kan sammanfattas så här: höjer inte regeringen statsbidragen relativt kraftigt väntar runt hörnen nya svåra tider för kommunerna och landstingen. Och det även med relativt god tillväxt för svensk ekonomi.
Behoven av förskola, äldreomsorg, sjukvård och annan kommunal service växer ständigt. Men om inte regeringen ställer upp med betydligt större statsbidrag kan inte dessa behov tillfredställas. Redan om ett par år kommer kommunerna totalt att gå med underskott.
En enkätundersökning visar att mer än hälften av kommunerna under nästa år kommer att genomföra besparingar på samtliga verksamheter. Även för äldreomsorgen har många kommuner sparplaner trots att behoven växer.

Den ekonomiska framtiden för landstingen ser än tuffare ut. Också de förlorar snart de extra statsbidragsmiljarderna.
Bara befolkningstillväxten kräver att sjukvården växer med en procent per år. Till det kommer att de tekniska möjligheterna att ge fler en bättre vård växer hela tiden. Men om inte landstingen får mer pengar från staten ser det mörkt ut.
”Vår bedömning är att landstingen kommer att vara mycket försiktiga med att öka kostnadsvolymen nästa år. Det är nödvändigt för många landsting eftersom ökningen av intäkterna inte ens kompenserar för ökade löner och priser”, skriver ekonomerna.
 SKL spår att nästan hälften av landsting trots det nästa år kommer att redovisa underskott.