Senare i veckan samlas regeringscheferna inom EU till ett toppmöte. Det viktigaste beslutet väntas bli att ändra Lissabonfördraget, EU:s grundlag, så att det blir möjligt att införa en slags krismekanism, en fond för att rädda euroländer i kris.
Krismekanismen går ut på att EU–länder ska kunna låna ut pengar men då kunna kräva att krislandet skriver på ett kontrakt om kraftiga nedskärningar och besparingar.

Den svenska riksdagens EU–nämnd godkänner att regeringen går med på denna förändring.
Socialdemokraterna ville skicka med att regeringen begär en sysselsättningsstrategi för EU och att utstationeringsdirektivet, som reglerar villkoren för utländsk arbetskraft, ändras för att slå vakt om de fackliga organisationernas rätt att förhandla och kräva kollektivavtal för att förhindra social dumping.
Regeringen vill inte ändra direktivet och tycker att socialdemokraterns krav om sysselsättningsstrategi inte hör hemma på toppmötet. Statsminister Fredrik Reinfeldt hänvisar istället till EU:s plan för tillväxt, EU2020, och till toppmötet i mars.

EU–domstolen har i sina domar hänvisat till EU–fördraget och slagit fast att detta står över alla direktiv, till exempel utstationeringsdirektivet.
Vänsterpartiet ville därför vid EU–nämnden lyfta fram Europafackets krav om ett socialt protokoll i anslutning till fördraget. Detta protokoll ska slå fast att om löntagarnas fackliga och sociala rättigheter kommer i konflikt med kapitalets rätt att fritt röra sig över gränserna, då ska löntagarnas rättigheter gå före.
För att få igenom detta krav vill Vänsterpartiet att regeringen ställer som krav att det blir ett socialt protokoll. Annars ska Sverige inte att gå med på att ändra Lissabonfördraget när det gäller krismekanismen.
Detta krav skulle bli en utpressning på de andra EU–länderna. Det krävs nämligen att alla länder går med på en fördragsändring för att den ska kunna genomföras.

Vänsterpartiet var ensamt om att vid EU–nämnden ställa detta krav.
– Det är en besvikelse att Socialdemokraterna inte står upp för svensk arbetsrätt i ett läge då det verkligen har betydelse, säger vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i en kommentar efter EU–nämndens möte.
Socialdemokraten Marie Granlund, svarar att hon brinner minst lika mycket för arbetsrätten men att det enligt henne är fel att försvåra genomförandet av en krismekanism i fördraget.
Huvudskälet enligt henne till att säga nej till Vänsterpartiets krav är att förändringen av fördraget är begränsad till att i första hand gälla euroländerna. Sverige bedömer från fall till fall om vi ska ge lån till euroländer i kris.
– Det är viktigt att snabbt få en krismekanism för euroländerna länder på plats. Om alla EU–länder utnyttjar tillfället till att driva sina hjärtefrågor, som ett socialt protokoll, då tar det minst 10 år innan ändringen av fördraget kan genomföras, säger hon.