En undersökning som ingår i rapporten visar att dagens pensionärer är nöjda med livet, de har behållit sin köpkraft. Men framtiden ser inte lika ljus ut, i alla fall inte för alla. Och det beror på flera saker.

Premiepensionen, den del som var och en avgör hur den ska placeras, leder till skillnader. De som lyckas bäst med sitt premiepensionsval kan få fem gånger så hög avkastning som de som lyckats sämst, trots att de haft samma inkomster under yrkeslivet.
Det kan handla om så mycket som 10 000 kr i månaden. Även när det gäller tjänstepensionen kan många göra val, också där blir det skillnader.

Andra faktorer som får betydelse är att pensionen ska räcka allt längre, och baseras på färre yrkesår. I början av 1990-talet började människor jobba när de var 21 år, och 65-åringar förväntades leva i ytterligare 17 år.
Idag börjar människor arbeta när de är 28 år och 65-åringar förväntas leva närmare 20 år till. Det intjänade kapitalet ska alltså delas upp på fler år.

Den statliga pensionen räknas inte upp fullt ut med löneökningstakten, 1,6 procent dras av varje år. På sikt blir det mycket pengar. Dessutom väljer allt fler att ta ut sin tjänstepension de första fem eller tio åren av sin pension, inte livsvarigt. Pensionen blir högre de åren, sen sjunker den.
– På sikt kan det här bli ett problem för samhället, om vi får många äldre som har alltför låga pensioner, sa  Tomas Flodén, stabschef på AMF, när rapporten presenterades.